Frankenstorm

Jag måste medge att jag var en av dem som inte riktigt tog stormvarningen på allvar. Vi minns väl alla förra årets Irene, som inte verkade bli mer än ett par regndroppar. Raljerande upplyste jag alla som ville höra på att Sandy väl skulle bli som en vanlig dag i Hyllie. Det vill säga otroligt blåsigt, regnigt och stormigt. De orden fick jag äta upp. Över 40 personer är redan döda, miljontals saknar ström, bränder härjar och otaliga byggnader har förstörts. För att inte tala om kaoset efter stormen.
 
Allt detta är naturligtvis fruktansvärt och jag undrar om vi kommer att märka många spår av stormen om en dryg månad, då vi ska till New York. Om vi ska till New York. Det är ju inte bara stormen har varit i farten. Även SAS ekonomi och dess vara verkar hänga löst. Tillika vår New York-resa.

Berlin?

Jag har en totalt osund och oförståelig fascination för Berlin. Framför allt är det stadens historia som intresserar mig, men även den resa staden gjort sedan murens fall. Jag har nästan doktorerat i ämnet; läst böcker om murens fall samt tiden därefter, tittat på bilder, hyrt filmer, längtat och trånat. Ett år sökte jag till och med utbyte i Berlin, som jag till förmån för en termin down under dock tackade nej till.
 
Jag grät inte över detta. Staden finns ju kvar. Och inte är det långt dit. En timmes flygresa från Kastrup, alternativt dryga fem timmars bilresa från Malmö. Alla dessa faktorer till trots har jag aldrig satt min fot i Berlin. Ju mer jag tänker på det, desto mer grämer jag mig. Så nu tänkte jag äntligen göra slag i saken. Fira nyår i Berlin! Bättre än så kan det väl knappast bli? 
 
 
Checkpoint Charlie. Snart ses vi kanske!?

Skyfall

Förutom maten har jag även hunnit med ett biobesök i helgen. I fredags lyckades vi knipa två platser till den nya James Bond-filmen; Skyfall. Som barn fullkomligt älskade jag James Bond. Roger Moore, Sean Connery, ja till och med Timothy Dalton. Och Daniel Craig är väl ändå den snyggaste av dem alla?
 
Trots detta har såväl filmen som karaktären förlorat lite av sin forna glans i mina ögon. Det handlar mer om så mycket hämnd, skjutande och sprängande som möjligt nu för tiden. Att lägra kvinnor, varav minst en håller ut till slutet, verkar inte längre vara en bedrift i Bonds ögon. Istället förekommer en eller två kvinnor hela filmen igenom, som ganska omedelbart efter sitt möte med Bond trillar av pinnen.
 
Men. Bond är ändå Bond. Och något magiskt lever kvar över detta. Så trots att jag inte är överförtjust i att titta på overkliga slagsmålsscender på skenande tågtak eller hus, broar och fordon som sprängs i luften i två och en halv timme en fredagskväll fanns det ändå en viss behållning med filmen. Och slutet bådar gott för framtiden. Nästa Bondfilm har nog potential att bli som på den gamla goda tiden.
 
 

Helgen

En efterlängtad helg spenderades först med att smirra pulled pork i stora mängder. Då pitabrödet lyste med sin frånvaro på Mästerlivs gick jag enligt receptet och serverade det i hamburgerbröd med massa goda tillbehör. Vi passade på att njuta ordentligt eftersom det förmodligen kommer att dröja länge innan jag ger mig i kast med ett tiotimmarsprojekt i ugnen igen. Lyckligtvis verkar man komma långt på 1,6 kilo kött.
 
På lördagen satte jag mig på tåget norrut och styrde kosan mot Ängelholm för lite avkoppling. Det var en gnistrande, men kall, höstdag och solen sken från en klar himmel. Väl på plats bjöds det på en god och välbehövlig lunch, därefter fika för att slutligen avsluta kvällen med torskmiddag och efterföljande cremé brulee.
 
Igår, söndag, begav jag mig hemåt efter att ha kråmat ur så mycket som möjligt ur det Gullbergska skafferiet. Frukost, mellanmål, lunch och fika. Bara för att komma hem och mötas av en favorit i repris på middagsbordet; pulled pork.
 
Min helg har med andra ord enbart gått i matens och ätandets tecken. Det gäller ju att bunkra upp för en eventuell vargavinter. Vad har ni gjort?
 
 
Pulled pork ala Elsies päron. Vårt blev säkert lika gott, men mindre förevigat.

Pulled pork

I natt står den här skönheten i ugnen och min klocka ringer redan klockan sex, då den bör plockas ut och förhoppningsvis falla isär. Fredagsmiddagen är alltså klirrad. Om inget oförutsägbart händer under natten, vill säga.

 


Emporia

Idag skedde den tilldragelse som jag och mina kollegor sett fram emot och räknat ned till sedan flytten till Hyllie förra sommaren; öppnandet av Emporia. Trots att det har varit stort rabalder kring dess invigning hade jag aldrig kunnat ana vilket kaos det skulle bli. Från klockan åtta i morse stod människor i kö. Bakom kravallstaket trängdes hundratals och åter hundratals personer i väntan på att klockan skulle slå tolv. Om köandet avtog med dagen? Knappast.

I brist på lunchlåda och för att stilla såväl hunger som nyfikenhet var vi ett par tappra själar som vågade oss över. Just dagens lunch var inget att hurra för, men butiksutbudet var över förväntan. Tyvärr hade jag varken tid, ork eller lust att springa ut och in i dem så jag nöjde mig med en handduk och gick tillbaka till jobbet. Men det blir definitivt ett återbesök. Om ett par veckor när den värsta hysterin har lagt sig.

 

 
A view from the top

Dagens höjdpunkt!

Dagens höjdpunkt blir Chris och Madeleines förlovningsfilm. Jag rekommenderar dock att ha skämskudden nära till hands. Detta är underhållning på hög nivå! Vi får väl bara hålla tummarna för Madde att det går bättre denna gång..
 
 
 

Onsdagsblaj

Plötsligt är helgens sommarvärme som bortblåst (med betoning på blåst). Det är kallt och ruggigt ute och jag har idag ätit vad som förhoppningsvis blir den sista salladen på riktigt länge. Imorgon öppnar Emporia, och jag har blandade känslor inför invigningen. Jag vet bara med mig att jag kommer att bli besviken. Ett köpcentrum som alla andra. Hur kul kan det bli?, har jag tänkt. Tills jag läste att Club Monaco ska slå upp portarna där! Det var väl goda nyheter? Hittills finns de bara i Mood-gallerian i Stockholm och dit har man ju inte vägarna förbi varje dag. Dock har jag ju shoppingförbud fram till New York-resan, så förhoppningen är väl att jag inte ska hitta något..
 
Nåväl. Om en dryg timme lyfter jag på ändan och styr kosan till gymmet för att kicka igång den här träningsveckan med ett välbehövligt spinningpass. Efter mitt lilla träningsavbrott, då jag stod utan kort, känns det som om jag aldrig riktigt kommit igång igen. Ikväll ska det dock bli ändring på detta. Mer högtflygande planer än så har jag inte denna onsdag, dagen före löning. Kanske blir det till att åka hem, tjuvtända ett adventsljus och laga något gott - och billigt. Om två månader är det julafton!

Godmorgon?

Samma sak varje dag. Detta ständiga ekorrhjul. "Godmorgon, godmorgon" och "Hejhej" eller "Hur är det idag?". Inte en gång. Inte två. Utan hela tiden. Till varenda ny människa man ser på hela kontoret. Som man också såg igår.

Ska det vara såhär? Varenda dag? Jag vill inte heja. Jag vill inte veta hur de mår. Jag vill bara vara ifred.

Tisdagar måste ändå vara veckans värsta dag. Förutom tisdagskvällarna. Då tar livet en härlig vändning. Den sega starten på veckan är över och man kan titta på Hollywoodfruar och käka praliner. Ifred.

IKEA

I söndags mötte jag upp syster och åkte till mitt favorithatobjekt nummer 1; Ikea. En söndag på Ikea är ju egentligen inget jag rekommenderar till någon. Barnfamiljer, handikappade, pensionärer och glada shopoholics i en salig röra. Jag åker alltid till och från Ikea med samma inställning. I början är det kul. Man provsitter, provligger och möblerar hemmet i huvudet. Någonstans halvvägs in i röran ändras dock denna inställning. Man tröttnar helt enkelt. Lagom till avdelningen Spara och förvara vill man bara slippa skiten. Resultatet blir då att jag planlöst slänger ned lite saker, struntar i det jag egentligen behöver och beger mig till kassan i 110.
 
Jag lyckades ändå spendera ett par hundralappar. Och har nu ett hem med nya adventsljus, glas, galgar och en stor fikus. Saker jag inte kunnat leva utan, med andra ord. Avslutningen med nybakad äpplepaj, tända ljus och julmusik gjorde att det på hela taget blev en mycket mysig söndag.

Nespresso

Igår besökte vi den (inte längre så nyöppnade) Nespressobutiken i Malmö för första gången. Syftet var att införskaffa nya kaffekapslar utan att behöva beställa, hämta ut och faktureras. Med vårt prisvänliga välkomsterbjudande fick vi även en behållare till kapslarna. Betydligt snyggare än glasskålen jag kastade upp dem i tidigare. Och äntligen kan jag använda den salladsskålen till vad den är till för istället. Sallader.


20 oktober..

.. kom sommaren på återbesök. Temperaturerna har mätt upp emot 20 grader idag och uteserveringarna har varit överbelamrade runtom i stan. Vinterkläderna som jag har kånkat fram fick ligga kvar i garderoben till förmån för höstjackan som jag knappt fick en chans att använda under säsongen.

Efter en tur på stan intogs idag en sen lunch på Feeds uteservering. Det är lika bra att njuta så länge det varar. Man vet aldrig hur länge värmen tänker stanna.


Äpplekaka

Fredagskvällen firas med nygräddad äppelpaj och vaniljsås. Det är bara att hoppas att det smakar lika gott som det doftar!


Rutiner

Idag är jag tillbaka på Malmökontoret - glad i hågen över att det är fredag. Förmiddagen har bokstavligt talat flugit fram och det är redan dags för lunch. Sedan väntas ett par timmars jobb till innan jag smäller ihop datorn för dagen och veckan. En vecka som har bestått av både alldeles för tidiga morgnar och sena kvällar, så visst förtjänar jag väl en timmes extra ledig fredagseftermiddag idag? Ja, så får det bli.
 
Men först lunch. Och det är alltid ett lika svårlöst problem när man sitter fast i Hyllie. Om en knapp vecka öppnar dock Emporia och oändliga möjligheter till lunchkombinationer. Till dess får jag hålla tillgodo med vad som finns i huset. Salad and Smoothies, Subway eller Pressbyrån. Alternativen har aldrig känts mindre lockande.
 
 
Blir det sallad idag... igen? 

Kastrup

Jag kom både upp och iväg efter en natt med mer eller mindre dålig sömn. Nu sitter jag på Joe and the juice på Kastrup och äter världens godaste avokadomacka. Någon fördel ska det väl finnas med att åka svintidigt med Norwegian? Hur som helst. Den här mackan kan vara det bästa som kommer hända mig idag. Juicen som stark tvåa.


Godnatt!

Och ett godnatt på det. Nu är det bara att vänta på sömnfen och hennes magiska spö. Förhoppningen är att somna snabbt, sova djupt och vakna utvilad. Två av tre åtminstone?


Dags igen

Så var det dags för en riktigt tidig väckning imorgon igen. Klockan sju avgår planet från Kastrup och då är det bäst om jag är ombord - incheckad och redo för heldagsmöten i Stockholm.

Vi ses i huvudstan! Om jag kommer upp..


I simhallen

Idag styrde jag först kosan mot Stadium, där jag införskaffade mig en baddräkt, för att sedan plocka upp Erik och köra vidare mot Kockum Fritid och deras simbassäng. Jag kan inte påstå att det är varje dag jag simmar, men vad gör man inte för att få den sista överskottsfärgen ur håret? 40 längder senare var jag därför trött, utmattad och oerhört hungrig. Nu - ett par timmar senare - är jag bara trött och utmattad.

För att den nya baddräkten inte ska behöva hänga på tork ända till sommaren måste jag nog tillbaka till bassängen snart igen. Och då blir det 80 längder! Eller åtminstone 60. Fast vid närmare eftertanke funkade ju 40 rätt bra..


Ensam hemma

Ikväll är jag ensam hemma och njuter i fulla drag. Vietnamesisk hämtmat och Gottelisa-godis har stått på menyn. Nu tittar jag på Notting Hill och kopplar av. Insuper tystnaden och lugnet. Men en kväll räcker gott och väl för det.

 


Nya kappan

Här är en hastig hissbild på mig från i morse, iklädd min nya höstkappa från Filippa K. Jag ryckte den när det fortfarande var 20% på valfri vara på Åhléns. Det är en av anledningarna till att jag älskar Åhléns.

Notera även min nya, höstiga, hårfärg som jag fick efter måndagens frisörbesök. När överskottsfärgen nu äntligen börjar gå ur tror jag att jag kan vänja mig vid den mörkare nyansen.


Kylan

Nu har kylan tagit sitt grepp även om Skåne. När jag gick utanför dörren i morse möttes jag dels av sol från en klarblå himmel och dels friska, kalla vindar som spådde vinter i sikte. En strålande höstdag, med andra ord. Men jag hänger inte riktigt med. När började tiden gå så snabbt? När blev det oktober? Det känns ju som igår jag satt och smuttade på ett glas rosé i soliga Kalifornien, trots att det i själva verket är 3 månader sedan.
 
Jag tror bestämt att det blir till att inviga vinterkappan snart. Sedan är det väl bara en tidsfråga innan dunjackan får åka fram från sina gömmor.

Forum for life!

Igår damp det ner ett mail i min inkorg om att mitt träningskort nu var förlängt. Då jag gjorde beställningen via företagets förmånsportal hade jag, liksom dem, räknat med något längre leveranstid. Kanske till och med sett fram emot något längre leveranstid, då detta gav mig utmärkta ursäkter till att inte gå till gymmet.
 
Det något ångestladdade mailet gjorde dock att jag kände mig så illa tvungen att pinna dit. Tisdagar är lyckligtvis som en buffé av bra pass och jag slog till på ett spinningpass. Medel, då det var ett tag sedan jag trampade på cykeln. 48 minuter senare var jag i princip redo för graven. Vattnet var urdrucket, handduken - liksom kroppen - var genomblöt och jag har plötsligt en ganska bra föreställning av vad Josef - Isaks son - gick igenom i öknen (nåväl, jag sa ganska..).
 
Men! Nu är jag tillbaka på banan. Med kortet i handen har jag möjlighet att träna igen och tack vare förmånsportalen (som faktiskt gör skäl för sitt namn) till en ganska billig penning.

Nostalgiläsning

Det var sannerligen ett tag sedan jag besökte min forna favoritblogg Peace, Love and Capitalism. Kanske för att jag inte har tid (läs ork) att sätta mig in i författarens välfunna formuleringar och spetsfundiga ordalag när jag snabbsurfar mellan mailande och Excelarken, utan istället nöjer mig med bloggar där jag kort och gott kan titta på bilderna.
 
Idag hade jag dock lite tid över och tänkte att om jag hinner plöja ett par artiklar i Svenska Dagbladets nätutgåva hinner jag plöja ett par inlägg i en välskriven blogg. Vad jag då upptäckte var att bloggen har bytt portal och det kuliga, men kanske inte mest seriösa bloggnamnet för en riksdagsledamot, är nu bortbytt. Den nya bloggen är visserligen intressant, men mer riksdagsinriktad och mindre åsiktsintensiv.
 
Tur i oturen är väl att den gamla bloggen ligger kvar. Kanske inte högaktuella ämnen längre, men dock en intressant vinkling av diverse samhällsproblem med en personlig touch av åsikter. I mängder! Kanske något jag borde dra nytta av här?

Värmebölja

Mitt i natten vaknade jag till - genomblöt av svett i vårt vanligtvis ganska nedkylda hem. Vad är detta? tänkte jag. Ett annalkande - något för tidigt - klimakteriestadie? Eller en ny, lite okänd, värmebölja som nattetid dragit in över Skåne? När jag slutligen hasade mig upp för att se efter upptäckte jag att båda mina gissningar var felaktiga. Det var istället elementen som gått igång på högsta värme. Hur mycket jag än skruvade och hade mig gick det inte att sänka värmen. Och hur mycket jag än skruvade och hade mig gick det inte att vidröra eller komma för nära elementen ifråga. Så varma var dem.
 
Efter att ha öppnat nästan alla fönster lyckades jag äntligen somna om - med täcket vid sidan om mig. I morse kvarstod värmen. Jag vet att jag kommer att få äta upp mina ord, men jag önskar faktiskt att det var kallt istället. Då kan man ju i alla fall klä på sig och svepa in sig i filtar. Nu kan man bara svettas.
 
Dagens lunch ska ägnas åt att jag ska hem och reka. Ringa, maila och ha mig. En sak är då säker; värmen ska försvinna. Så nu vet ni vad jag har haft för mig de senaste timmarna.

Pizzakväll

Den här bloggen börjar mer och mer likna en matblogg - och en inte särskilt sofistikerad sådan. Men nu tänkte jag bara visa upp vår formidabla söndagsmiddag, eller snarare resterna av den. Hemmagjord pizza med skinka, salami, champinjoner och paprika. Och ruccola på det. Enklaste, snabbaste och godaste på länge. Det här är vad som blev över efter gamarna varit framme.


Hemmaträning

När man, som jag, har ett gymkort som har löpt ut och i väntan på nästa ändå vill träna lite går det utmärkt att sätta upp ett hemmagym. Detta var precis vad jag gjorde idag med ett alldeles egenkomponerat crossfitpass. På en knapp halvtimme lackar svetten ordentligt och jag flåsar som aldrig förr. Detta kan bero på att det är detta som är finessen med crossfitness. Så mycket träning på så kort tid. Eller så beror det på att det var väldigt längesen jag ens rörde en hantel. Vi gissar på det första.

 

Hemmagymmet in action. Matta, hantlar och någonting annat. Mer än så behövs inte.


Torsk på Tallinn

Eller snarare torsk i Malmö. Eftermiddagen och kvällen har ägnats åt att rimma, pochera, skala, koka, hacka och riva. Någonting måste jag ju ha mina nya husgeråd till. Resultatet blev en fantastisk torsk med räkor, hackat ägg, pepparrot och skirat smör. Efter det här kan vad som helst stå på menyn.


Finbesök

Igår eftermiddag varierade jag mina arbetsuppgifter lite när det plötsligt damp ner en sex månader gammal bebis med tillhörande napp och nappflaska i mitt knä. I säkert en timmes tid fick jag roa och roas. Allt som gick att röra borde gå att stoppa i munnen, var bebisens devis. En timme senare fick jag - totalt utmattad - avlösning av pappan till barnet. Ett trevligt avbrott från Excel och SAP.


Kvällsro

Jag hade ju helt missat att nya säsongen av New Girl dragit igång. När jag väl upptäckte det kändes det som julafton. Nu maratonkollar jag tre avsnitt till en kopp Kvällsro ur min nya tekopp. Veckans utförsbacke har börjat!

 


I tandläkarstolen

Tandläkarbesök har verkligen varit lågprioriterat i min vanligtvis så generösa spenderkassa. På senare år har jag dock blivit klokare och försöker numera gå när jag blir kallad en gång per år. Idag var en sådan dag. En halvtimmes röntgen, skrap och skrubb senare känner jag mig nu lagom demolerad, men oerhört fräsch, i munnen. Trots att kostnaden inte kvalar in som månadens roligaste är jag glad över att ha det gjort. Samt att det dröjer ett år till nästa besök.


Trött!

Nu är jag trött och så redo för sängen efter en hård bokslutsdag. Ett avkopplande - och spännande - avsnitt av miss Marple gjorde visserligen susen, men nu kastar jag in handduken. Dagen, eller snarare dagarna, då större delen av gårdagen också ägnades åt jobb, har varit lite för intensiva för min smak. Godnatt!


RSS 2.0