Träningsuppdatering
Efter en begynnande förkylning, som jag försökte - och kanske lyckades - kväva med Coldzyme, var det inte igår jag var på gymmet. Eller, det var precis vad jag var, men dessförinnan var det väldigt längesedan. På grund av sjukdom och bokhylleprioriteringar (jag lovar, detta är sista gången jag nämner bokhyllorna) har det helt enkelt inte funnits TID. Eller ork. Men igår släpade jag mig som sagt dit. Vad som var tänkt att bli ett förmiddagspass slutade som ett snabbpass precis innan middagen. Med fokus på rumpa. ALLTID fokus på rumpa. Om jag ska komma i bikini och trendiga, formlösa mom jeans.
Benpress och "hästaspark" aka gluteus-maskinen på det.
Fix och trix
För första gången på så länge jag kan minnas har jag en lugn stund i hemmet. De senaste veckorna har bestått av ett evigt fixande. Garderober och garderobsinredning som ska upp, sängar som ska in, möbler som ska bytas ut och säljas, för att inte nämna förra veckans mastodontprojekt; att byta ut alla bokhyllor - tillika plats på alla böcker. Idag såldes de gamla bokhyllorna och allt börjar falla på plats. Åtminstone så pass länge att jag kan koppla av en liten stund utan massa måsten som hänger över mig. Förutom de gamla vanliga då. Diskmaskin, tvätt, dammsugning. Et cetera. Et cetera.
Imorgon bjuder jag kanske på en bild av resultatet. Idag orkar jag inte mycket mer än att krypa till kojs. Och ge en inblick i klädkammaren. Så nära en walking closet jag kommer här.
Ett hyllplan som ska sågas av och sättas upp och sedan är det klart. Det allra jobbigaste i processen - förutom att betala för alla orimligt dyra delar - var att planera hur allt skulle passa in. Krävdes nästan en ingenjör. Men jag fick hålla tillgodo med mig själv.
Från arkivet
Efter flera ÅR av tankeverksamhet, gjorde jag äntligen slag i saken igår. Jag köpte en USB-sticka, till vilken jag ska ladda över alla bilder från min gamla jobbdator. Jag har ju inte riktigt kunnat eller velat skrota datorn innan detta gjorts, trots att den om något sjunger på sista versen.. och har så gjort ett tag. Hemma står en nyare modell, som i princip bara används när jag jobbar hemifrån eller är på resande fot. Men nu! Nu ska det bli andra bullar. Nu ligger bilderna i tryggt förvar på stickan och jag har egentligen ingen anledning att längre använda min tagnentsfria, sexåriga dator.
Det roliga med att lägga över bilder var att jag till viss del gick igenom bilderna och hittade ett par gamla godingar. Och inte-så-godingar. Bland annat slogs jag av hur mycke större min mage var med Victor än med Alice. Så vägde han också nästan ett kilo mer vid födseln.
Bakom magen sitter jag. Man blir ju allt annat än sugen på att vara gravid när man ser dessa bilder. Usch och fy!
Men sedan kom den här lille belöningen och livet blev sig aldrig mer likt. Idag ska han på utflykt och snart tar han väl studenten.
Victor var oerhört söt. Både som jätteliten och modell större. Och fortfarande, men de bilderna ligger inte här.
2014 var en varm sommar; vi bodde i Ystad och jag var nygravid med Alice. Känns som ett halvt decennium sedan. Vilket det nästan är. (Jag sade nästan).
Januari
Såhär fyra veckor in i januari börjar man ju tröttna. Tar den här månaden aldrig slut!? Det känns som om det har varit 2017 i evigheter och årets första lön har inte ens trillat in. Ett otal ommöbleringar hemma har dock redan hunnits med och nedan kommer en så kallad "sneak peek" på kaoset i vårt vardagsrum just nu. Håll i beaktning att detta endast är en sida av myntet. Den andra sidan är så mycket värre.
Guldbaggen
För att prokrastinera och slilppa mecka med våra nyförvärvade bokhyllor fastnade jag framför Guldbaggegalan på TV igår kväll. Skådespelarna och filmerna smög sig relativt obemärkt förbi. Jag har inte varit på bio på evigheter, än mindre sett en svensk film sedan.. nej, jag kan inte ens minnas det. Men det här är ändå svensk films motsvarighet till Oscarsgalan och jag tänkte att lite glam och vackra klänningar en tråkig måndag i januari kan ju inte skada. Och jag fastnade. Inte på grund av klänningarna eller filmerna, utan på grund av programledaren Petra Mede. Vilket GENI hon är! Hundra procent närvaro och en skämtare av rang. Samt snygg. Hon är nog det största stjärnskottet vi har i Sverige.
Busy busy
Här har det varit full rulle och bloggen har lyst med sin frånvaro. Förra veckan ägnades nästan uteslutande åt budgetarbete. Dag som natt. Chocken och lättnaden över att vara färdig gjorde att jag var helt slut hela helgen. Jag orkade på sin höjd sälja en byrå på blocket. Den här veckan inleddes med nya friska tag, men nu kom bakslaget i form av en hederlig gammal förkylning. Tack för den! Här ligger jag; trött och utmattad; snörvlig och alvedondåsig. Och hoppas på att morgondagen kommer att kännas något bättre.
Kylan är här..
.. och tjocka dunjackan åker fram. I sällsynta fall drar jag fram denna tjocka - och tunga - dyrgrip från förrådet. Som i förra veckan när termometern visade på minus sex grader. Och då är det minus sex skånska grader vi talar om. Ingen kall och torr vinter, utan med isande blåst och blöt luft. Tack Boomerang för att jag håller mig varm då!
Gladare än såhär blir man inte när kylan har slagit till och marken är hal av is. En mardröm för oss cyklister.
Skam
På väldigt kort tid har jag klämt inte mindre än tre säsonger av Skam. Tänkt att vara en ungdomsserie från början, men ingen har väl missat att hypen gällande den norska TV-serien gäller ALLA? Först och främst måste jag säga att jag är oändligt tacksam att jag inte längre är tonåring. Det verkar så otroligt jobbigt. Och det var det väl också, om jag inte missminner mig. Mindre tacksam är jag för att jag inte har EXAKT samma hårkvalitet (och färg och svall) som Noora. Samt att jag inte alls passar lika bra i mörkt läppstift.
Golden Globes
Galasäsongen har börjat! När allt annars bara känns grått och trist kommer ett par färgklickar till klänningar och muntrar upp januarislasket. Här är mina favoriter!
Emma Stone i blekrosa vann både pris på galan och på röda mattan. Lily Collins i en annan nyans av rosa, Kerry Washington i gult och Priyanka Chopra i guld. Inte en svart klänningsfavorit i sikte. En annan klänning som stod ut och som jag gillade var Olivia Culpos. Den växer liksom på en.
Och sist, men inte minst - Natalie Portman, nominerad för sin roll i filmen Jackie - visar höggravid upp att less is more. Inte helt oinspirerad av Jackie själv.
Same old
Idag är jag nästan likadant klädd som för ganska så precis tre år sedan. Fördelen med att köpa hållbart! Och detta leder mig osökt in på mina nyårslöften - eller miljömål, som vissa föredrar att kalla det. Förutom att försöka äta mindre kött, köra (ännu) mindre bil och sluta köpa plastpåsar när jag handlar mat ska jag även minska all onödig konsumtion. Jag försöker redan i dagsläget tänka långsiktigt när jag shoppar och istället för att köpa fem billiga tröjor köper jag kanske en dyr. Men nu ska jag ta det steget längre. Behöver jag ens en dyr tröja? Spännande och - framför allt - utmanande. Är detta något jag kan klara av?
2017
Innan jag hann blinka har vi valsat in i ett nytt år. 2017! Det känns som häromdagen vi välkomnade 2010 och nu har alltså ytterligare sju år flugit förbi.
Nyårsafton spenderades i Skegrie - i Trelleborgs utmarker - med god mat, vänner, barn och bubbel. Ett utmärkt slut på ett världspolitiskt dåligt och oroligt år. Privat har väl året inte varit något höjdarår heller. Mycket ältande kring mitt jobb. Ska 2017 vara året jag tar steget därifrån? Stay tuned!
Hummer hör nyår till. För barnen blev det glass och för de vuxna stod jag för efterrätten. Med risk för misslyckande satte jag dit lite tomtebloss. Hur festligt som helst! Smakade bra gjorde den också!
