Julen 2022
Så kom julafton och barnen var förväntansfulla - minst sagt. Jag kämpade på som en liten tok in i det sista och stupade i säng närmare tvåsnåret på lillejul. Vad gör man inte? I elfte timmen fick vi även för oss att vi nog skulle ha julgran ändå. Fem minuter innan stängning högg Erik en gran på Plantagen. Var fanns julgransfoten då? Ingen vet. Fem minuter innan stängning högg jag den sista - svindyra - designjulgransfoten på Åhlens. Är det jul så är det.
På julaftonsmorgon. Livets andra jul och fortfarande något obekant med begreppen. Här med strumpan och dess innehåll.
Mellanbarnen framför den beryktade julgranen. Stor var den inte, men ändock en gran. Spänningen, precis som förväntningarna, var på topp.
Allt bestyr på lillejul betalade av sig; det blev både skinka och gröt till frukost på julaftonsmorgon. Här var jag RÄTT nöjd över allt jobb jag gjort kvällen innan. Det blev en jul ändå. Trots lägenheten.
Resten av julen gjorde jag inte många knop i matväg. Det gjorde däremot min syster, som hade julen hos sig. Inte mindre än sju kusiner räknar vi dem till nu. Sju and NOT counting.
Systrarnas årliga julbild. Med ett uppehåll för två pandemiår. Gissa om vi var taggade på att ta en ny bild!?
Inte nog med att tomten kom hela vägen till Ystad, när vi kom hem kom han även till Malmö. Och hade barnen verkligen varit så snälla att det stod i paritet till deras julklappar? Jag vet inte!
På juldagen andades vi ut och njöt av ledigheten. Jag tog mellanbarnen på bio, som sig så bör i mellandagarna. Ottos första bioupplevelse någonsin...
... som på kvällen följdes av hans första - och enda - vattkoppsupplevelse någonsin. Tajmingen var lysande.
Vattkoppor till trots åkte vi hela vägen till barnens farmor på annandagen. Det var längesedan vi var där hela familjen, och nej, jag har kanske inte varit drivande i att resan ska bli av heller. Men nu blev den det. Ett år till nästa gång?
Och sent omsider fick jag äntligen min älskade ris alá Malta. Anledningen till att jag står ut med julmat och firar jul över huvud taget. Som vanligt; julens absoluta höjdpunkt!
Julen står för dörren..
.. och jag har inte ens kommit halvvägs i allt jag skulle ha fixat. En ovanligt sjukdomstät december för hela familjen, toppas av festligheter, överlämning och massa jobb gör att jag ligger back på prick alla plan. Och imorgon är det julafton..
Men ska den som ger sig! Idag är jag - och fyra barn - lediga och jag ska köra hela slutspurten in i julkaklet. Sedan blir det väl soffläge resten av julhelgen.
Julavslutningarna är avklarade. Nu blir det stress för hela slanten!
