Gott Nytt År!
Nyårsafton. Sista för decenniet. Jag fixar och piffar och väntar på att Erik ska dyka upp för ett sista utlåtande. Sedan bär det av till Teresa för årets sista festligheter. Det ska bli riktigt skoj, speciellt med tanke på att jag har tidredovisat och reseräknat de senaste två timmarna. Puh. Nästa år kommer nog få en pangstart med två helt olika bokslut i två helt olika huvudstäder. Roligt, men intensivt.
Men först nyårspartaj. Nu gör vi det här! Gott Nytt År, kära läsare!
Kyla och recap
Utöver det är väskan packa, nyårsmiddagen klirrad och kaffekoppen påfylld. Jag genomlider årets sista arbetsdag. Sista dagen of arbeit år 2009! Sitter även och filurar lite på vad 2010 kan tänkas bjuda på. Tänk att det är hela 10 år sedan jag firade in milleniumskiftet med en piccolo skumpa på Nyköpings torg. Tiden flyger, minst sagt.
Och 2009? Vad bjöd det året på? Förutom arbete, sorg, bröllop, resor och flytt så har jag faktiskt inte så mycket att komma med. Aldrig tidigare har jag varit med om att ett år gått så fort. Nu tar vi nya tag och laddar för vad jag tror kommer bli ett helt fantastiskt nytt decennium. 2010 blir året då min träning tar fart, då jag åker på efterlängtad semester och massa miniweekends, då mina vänner börjar få barn och jag får chansen att gå på minst två bröllop till. Ja, vi får väl se!
Nu är glada julen slut
God fortsättning!
Julkänslor?
Inga. Julpynt? Inget. Julefrid? Ingen. Julklappar inhandlade? Två. Så några poäng plockar jag ändå hem i stora julspelet. Utöver det känner jag mig mest som Grinchen och kommer förmodligen (eller förhoppningsvis) sova bort hela julen.
Jag hade till och med mer julkänslor när jag firade jul i ett 35-gradigt Australien. Snö och kyla lyste naturligtvis med sin frånvaro, men Gudarna ska veta att de vet hur man pyntar sina hus där. Dagen innan det bar av mot julfirande på pittoreska Stradbroke Island tittade jag på en "Vem-kan-julpynta-sitt-hus-mest"-tävling i Brisbane. Fruktansvärt tacky, men ändå rätt kul att se alla krubbor, tomtar och fejksnö i hettan. Åhh, en liten promenad längs memory lane bjöds det på där, helt kostnadsfritt.
Kanske är det här vad som krävs för att rätt chrismas spirit ska infinna sig?
Jubb!
I väntan på...
Skål för vändningen!
Snöyra!
Jag har så väldigt svårt att förstå uppståndelsen med den här vintern. Jajo, snön lyser ju upp något, men det går ju inte att ta sig fram. Och under all snö döljer sig massa is. Något annat än curlingskor är inte ens att tänka på, allra minst klackar. Huvaligen!
Ännu en helg i Malmö är nu avslutad. Imorgon bitti bär det av mot Stockholm igen. Jag börjar i tysthet undra hur länge jag ska orka med det här helvetet. Trots att jag jobbar på och det går bra när jag väl är på plats i vår huvudstad är ju inte detta en optimal lösning. Men nu är det jul och kort vecka, nästa vecka likaså! Sen är det bara att hoppas att snön sakteliga smälter bort och att nyårsplanerna faller på plats!
Bortkommen
Annars har det värsta Stockholmshatet lagt sig och jag kör mitt race. Mitt race innebär taxi till flygplatsen var måndagsmorgon och taxi hem var fredagskväll. Det är inte ultimalt, men jag börjar vänja mig. Veckopendlande, tror jag bestämt att det kallas. Hur orkar folk?
Fredagskvällen avslutades med en utspårad julfest, några shots jäger och trashande av en relativt lugn inflyttningsfest. Idag väntar vila och middag. Nästa vecka är det julafton. Var tar tiden vägen?
Ny vecka, nya tag!
Nu har den riktiga nedräkningen till julledigheten börjat. Trots att jag trivts riktigt bra på Stockholmsuppdraget fasar jag redan för taxiresan tjugo över fem imorgon bitti. Hur länge står folk ut?
Helgen har varit lugn, men ändå inte. Ett försenat flygplan och en hastig bilresa från Sturup senare spenderade jag fredagskvällen i min röda soffa framför Idol. Och Erik vann!
Igår hade Lojsan födelsedagsfest, vilket alla firade med pompa och ståt. Alla utom jag, som blev utsedd till ofrivillig chaufför. Det blev dock en trevlig tillställning till slut och halvfyra trillade jag och en överförfriskad Erik in i min lägenhet. För att återvända till Ystad och Loyden Banks födelsedagsfika idag. Summa summarum: Mycket trevligt! Nu väntar som sagt sen middag, packning och sömn.
Ses i Stockholm!
Klargörelse!
Tack, Jenny för den positiva listan! Efter att ha stigit upp kvart i fem och åkt raka vägen till ett nytt jobb kände jag mig nog extra sårbar i måndags kväll, som den lantlolla jag är. Stockholm är faktiskt inte så tokigt. Vädret är skiljer sig inte nämnvärt från Skånes och mina kollegor är riktigt trevliga. Om Per bara går till datastället och inte svarar i sin telefon under tiden han är där kan han fungera som ett utmärkt substitut för Erik under veckodagarna.
Synonymen Lojsan kanske behöver lite ljusterapi?
What's not to hate?
Är i Stockholm nu. Minns plötsligt varför jag aldrig åker hit. Refererar till ovanstående när jag omtalar nedanstående;
1. Människorna
Har någon träffat EN trevlig stockholmare någon gång? Inte det?
2. Klimatet
Det var till och med ljusare i Flöng.
3. Priserna
Köpenhamn framstår plötsligt inte som så dyrt.
4. Pendlingen
Var det verkligen så långt till Flöng?
5. Inskränktheten
Har nog mycket med första punkten att göra. Men JA, det finns människor som inte kommer från Stockholm.
6. Avståndet
Stockholm har en färja till Finaland, Malmö har en bro till Europa. Har aldrig känts mer påtagligt.
7. Erik..
..är inte här.
Husligheter
Till skillnad från vissa andra är jag väldigt glad att jag inte är född på 1930-talet, tillika en av 50-talets hemmafruar. Har gått runt och städat och donat hela lägenheten och nu stundar lördagsmiddag. Efter gårdagens julefrokost känns det som en lagom nivå på uppgifterna, men jag skulle inte ha ett dyft emot att betala för det. Avdragen på hushållsnära tjänster, pigskatten även kallad (i sossemun, vad är det för fel på att vara piga?), är något av det bästa som hänt sedan skivat bröd. Den dagen min lönesedel visar ett annat (läs högre) belopp är det något av det första jag ska införskaffa mig.
Men idag är den inte mycket att hurra för och jag tycker att jag har det svårt att gå ihop redan som det är. En sambo som kan stå för halva hyran vore kanske något? Och vilken väg är inte lämpligast att välja för att nå dit om inte genom magen? Så nu bär det av till Ica Maxi för att inhandla ingredienser till en dundermiddag i min nystädade lägenhet. Fortsättning följer.
Byter ut..
Sötkoma
Och speaking of Flöng. Trodde aldrig jag skulle få säga det här, men idag är min sista dag här! Alla verkar väl införstådda i detta och det gör mig glad. Inga överraskningar och ingen som ber mig att stanna. Efter Flöng väntar förhoppningsvis Stockholm. Vilken kontrast. Kan nog bli mycket spännande, det här. Men först; avslut av helvetet. Fem och en halv månaders kamp mot lögner, dumhet och feghet är äntligen över. Får man säga så? Inte PK?
Glögg, lussebullar och pepparkakor..
Nu sitter jag och väntar intensivt på att klockan ska slå halvtolv och jag ska gå på lunch. Det är mycket tomt här idag, eftersom alla andra konsulter blivit omplacerade. Borttagna. Men inte jag, inte. Med radion som enda sällskap sitter jag här och räknar minuterna. Jag fasar för att ta itu med något nytt, tänk om det drar ut på tiden och jag inte får sluta imorgon. Och jag som aldrig varit arbetsskygg tidigare. Herregud, se vad Flöng har gjort med mig. Tack, Flöng. Tack, Deloitte.
Mitt ljus i mörkret för tillfället
