Mot mörkare tider
Så var årets midsommar över och vi går åter mot mörkare tider. Jag har haft så mycket att stå i att jag inte ens har haft tid att reflektera över att halva sommaren nästan sprungit iväg. Dock återstår hela fem av sex semesterveckor och jag hoppas att såväl solen som min pigghet hinner göra comeback. Den senaste veckan har jag sovit mer än jag gjort hittills i år och är tröttare än någonsin. Så utmattande var väl ändå inte mitt jobb!? Istället för vila är det dags för mig att en gång för alla sätta tänderna i Bockfesten. Om jag inte somnar vill säga.
Semester?!
I fredags arbetade jag min allra sista dag på Deloitte. Trots att avskedsfesten föll lite platt var det en lyckad dag, om än något overklig. Ska jag verkligen inte arbeta där mer? Och hur ska jag klara av att vara ledig i sex hela veckor?
Idag firar jag alltså första dagen på semestern. Hittills har det gått ut på att röja upp allt som jag inte har röjt sedan senaste semestern. Det är med andra ord ingen överlycklig semesterfirare som tar en bloggpaus vid datorn nu. Men med en gråmulen himmel och alla vänner arbetandes känns det som en lagom sysselsättning innan jag blir alltför förslappad. Och innan Erik hinner stöka ner igen..
Jag bjuder varken på före- eller efterbilder, men under-tiden-bild istället. Kan ju bara bli bättre!
Kroatien bokat!
Den 30:e juni bär det så av till forna Jugoslaviens guldkust. Hvar i Kroatien ska tydligen vara en riktig pärla enligt de som har varit där. Och jag ser såklart fram emot mina stundande 5 dagar där enormt mycket! Liksom i sommarlovsvisan där barnen står enade från Haparanda ner till Skanör samlas vi från världens alla möjliga hörn i Kroatien. Vi tar det bara steget längre. Från Stockholm till Australien ses vi i Hvar. Som sig så bör.
Imorgon arbetar jag min sista arbetsdag innan semestermode går på. Vad jag ska göra av all ledig tid? Don't you worry. Flyttpacka, sola, resa, läsa shoppa, äta och dricka gott är bara några av de sakerna som står på agendan. Och slappna av naturligtvis.
Hipp hipp!
I lördags var jag på den mest underbara möhippa för Helen Keller. Dagen bjöd på sol, bad, fotboll, mat, dryck och överraskningar i otaliga mängder. En perfekt dag, en perfekt möhippa. Åh, vad jag längtar till bröllopet nu!
Inför fotbollsturneringen. Och ja, det är jag längst ned till höger med benskydd, knästrumpor och allt!
På vift på möllan
Igår vandrade jag hela vägen ner till Möllan i Malmö. En sådan vandring är inte bara fysisk, utan även kulturell och socialt betingad. Ett hårt tag om väskan, sedan nådde jag mitt mål. Möllan på möllan. Fantasin till namnet sträckte sig inte längre än så, men fantasin till menyn var desto bredare. Jag åt vitlökssniglar, bergtunga och osttallrik. Nedsköljt med vin. The occasion? Nej, ingenting särskilt. Bara en helt vanlig sommartisdag.
Back to business
Kanske går det inte att lära en gammal hund att sitta, men det gick bannemej att lära mig att njuta av ledigheten. Igår kändes arbetslivet otroligt avlägset, men idag är det obehagligt påtagligt. Att jag lyckades kravla mig upp och ta mig hela vägen till Danmark är lite av ett mirakel. Att jag lyckades göra det här med solbrända (som i brända, inte läckert gyllenbruna) armar, ben och rygg bättrar bara på miraklet. Jag antar att jag har fått äta upp alla dumma uttalanden om att solen inte tar i Sverige.
Väl på plats i ett lyckligtvis mulet grannland har jag dock ryckt upp mig för den sista veckan på stegtävlingen, tillika min näst sista arbetsvecka på Deloitte. Snart kan jag med gott samvete koppla av i soffan utan att tänka på promenaden jag borde ta eller ha tagit, och strax därpå slipper jag även pendla över sundet i tid och otid. Dessa upplyftande tankar bådar gott för veckan som kommer!
Långledigt
Jag finner mig plötsligt vansinnigt uttråkad mitt i all ledighet. Två dagar har gått och hela tre återstår, men jag känner mig redan rastlös. Det är inte så att det inte finns saker att göra. Det behöver städas, skuras, dammas och tvättas, men jag är ju faktiskt ledig. Är det såhär jag ska ha det i sex hela veckor i sommar? Det är nog bäst att jag vänjer mig då... Nu får det bli en promenad i solen. Kanske en glass på det?
Sagan om ringen
Igår efter jobbet kom min fantastiske sambo hem med en helt ljuvlig ring till mig. Nej, inte den sortens ring ni tror. En helt vanlig Thomas Sabo-ring. Påskpresent, kallades den tydligen. Jag ser redan fram emot min kristihimmelsfärdsdagspresent, som jag räknar med ska trilla in om en dryg månad.
Diamanter, silver och ingravering. Det bådar gott för framtiden.
Signed and sealed!
Så var äntligen kontraktet i hamn. Den 25 juli får vi tillträde till vår underbara hundrakvadratmetrare vid Stadsteatern. Det känns såklart lite vemodigt att flytta från stan, men jag antar att jag kan leva med de tusen extrastegen. Nu blir det inredningssidor och renoveringsinspiration för hela slanten!
