Mismatch

Förra veckan fyllde lille Otto 3 år! Jag kan inte förstå att han redan har blivit så stor. Han är dock inte fullt så stor att han helt förstår vad födelsedagen går ut på och övelät mer än gärna presentöppnandet till syskon och föräldrar, till någras stora förtjusning. 

 

Med facit i hand var nog ballongerna den mest populära presenten. Bra att veta till nästa år om vi vill komma lite billigare undan!

 

Efter skönsång och paket på sängen på morgonkvisten blev det frukost med flagga och ännu mer paket. Otto, som varit hostig och lite snuvig hela veckan fortsatte treårsdagen i samma anda. Att stanna hemma, vill säga. Denna gång i sällskap av storasyster som också dragit på sig en mytomspunnen hosta...

 

 

Fina kläder fick han, den lille dinosaurieälskaren. Och ballonger, som sagt. 

 

 

Det var kanske också den första riktigt fina vårdagen sedan senaste bakslaget. Nu hoppas vi att våren är här för att stanna! Och som född på våffeldagen fick Otto även fira med en lyxig våffla. Han höll sig dock mest till glass och bär och jag tvingades - inte alltför motvilligt - själv sätta tänderna i våfflan.

 

Våfflor på dagen utesluter dock inte tårta på kvällen. Fyller man år så gör man! Otto har utvecklat ett enormt kamerahat och att fånga honom på en medveten bild är helt omöjligt. Därav kvalituttan på bilderna från treårsdagen. 

 

Detta händer om man inte hinner väja undan med kameran i tid.. 

 

Nu har alltså startskottet för vår födelsedagssäsong gått. På långfredagen är det släktkalas för både Alice och Otto och nästa helg fyller Alice 6 år och ska ha kalas för förskolekompisarna, tätt följt av såväl bröllopsdag som Eriks 40-årsdag. De två sistnämnda firas dock utan förskoleompisarna. Efter denna rusch kommer jag äntligen - fullständigt ruinerad - kunna koppla av en smula innan nästa majs festligheter sätter igång. Ibland tänker jag att man borde kanske ha försökt sig på att planera barnens ankomst...

Mars fortgår och vi har redan kommit halvvägs! Vädret är ömsom bra, ömsom dåligt. Jag pendlar mellan frustration över att ha glömt vantar hemma till att slänga av mig mössan på promenaden och få hopp om våren. Mars och skånsk vår i ett nötskal. 

 

Ett par ljusglimtar har dock flimrat förbi. Mitt nya glasögoninköp gick mycket snabbare än förväntat. Redan efter en vecka plingade det till om leverans och jag är faktiskt nöjd över resultatet. Mest nöjd är jag över de bågar jag tvekade kring länge, men sedan bestämde mig för var lite kul. Och dyra, men det var ju ingen fördel i sammanhanget.

 

 

Ett par klassiska Gucci-bågar kan aldrig slå fel. De är faktiskt inte fullt så mörka som de ser ut på bilden, utan mer sköldpaddsfärgade, vilket - enligt mig och butikssäljaren - ger ett mjukare intryck. 

 

Och så de "roliga" bågarna från Oscar Eide. Lyxvarianten. Glasögonens Rolls Royce. Ja, ni fattar. Och nej, så dyra var de faktiskt inte. Bara något dyrare än Gucciglajorna. Är ändå nöjd över att ha något annorlunda, något ljusare än alternativet.

 

 

En annan födel med att sitta hemma är att jag kan få till trevliga lunchpromenader vid havet, och inte vid ett industriområde i Sofielund, som hade varit alternativet. Dagar som dessa; när solen strålar från en klar himmel, man ser bron i horisonten och vattnet glittrar, är oslagbara. En dos energi mitt på dagen. 

 

.. och ett steg närmare våren! Jag har inte berörts avsevärt av vintern i år, men det är ju alltid skönt med vår i luften; fågelkvitter, vintergäck och att slippa klä sig lager på lager på lager. Just idag är det gråmulet, men bara känslan av att de tunga, gråa månaderna - januari och februari - äntligen har kommit till vägs ände är lättare att hantera. 

 

Med våren kommer shoppingsuget åter. Men den här gången är jag sugen på pastellfärger och trenchcoats, gympaskor och jeansjackor. Och glasögon, tydligen. Just det sistnämnda gick jag loss på idag. Efter ett snabbt besök på Synsam när Victor spelade tennis i förra veckan fick jag konstaterat det jag länge misstänkt; mina älskade Guccibågar som någon har "råkat" trampa på är 1. slut i lager och 2. olagningsbara. Jag fick även bekräftat att jag inte köpte dem "för något år sedan" utan för hela sex år sedan. Så jag screenade av butiken på deras nya - betydligt mer uppdaterade - utbud och hittade mycket som jag var sugen på som inte var ett par gamla vinda bågar från 2009, som jag numera tittar på TV i. Idag var jag åter på synundersökning och intentionen att hitta ett par nya glasögon. Basic bitch som jag är, är jag inte sen med att hoppa på nya erbjudanden och kunde inte motstå månadsabonnemang på glasögon. Så nu blir det inte bara ett nytt par utan två - och ett par solglasögon. Äntligen ska jag kanske kunna visa mig ute utan att skämmas ögonen ur mig med glajorna på! Hur mina nyförvärv ser ut blir en cliffhanger i cirka tre veckor till.

Snart är alltså mina tejpade glasögon ett minne blott. Det är däremot inte den syrenlila tröjan. Plötsligt vill jag bara ha allt i den färgen.