31!

I lördags nådde jag den aktningsvärda åldern 31 år. Dagen inleddes - och avslutades - med skarpt solsken och gassande hetta. Jag fick presenter och blev bjuden på födelsedagslunch i hamnen. Lagom till att dagens höjdpunkt skulle börja - en övernattning på Karlaby Kro, med tillhörande middag och massage (men inte samtidigt) satte huvudvärken in. Och gick aldrig över. Så födelsedagskvällen spenderades liggandes med en våt handduk över pannan, kippandes efter luft. 
 
Det är fan inte lätt att bli gammal. 
 
 
Glad i hågen efter lunchen, oförberedd på vad som komma skall. 

Sommarluncher

Dagar heta som dessa orkar man knappast stå och göra storkok eller steka köttbullar till lunch. Man orkar knappt göra någonting, men allra minst detta. Därför nöjer jag mig med lättare - men minst lika goda - anrättningar. Varför inte en sallad med fetaost och diverse godsaker eller stekt halloumi på surdegsbröd? Vackert vegetariskt och smarrigt på en och samma gång. 


Gott och lättlagat i värmen. 

Dagens på klipporna

Här är jag - kanske inte helt planenligt - poserandes på klipporna i Gudhjem. Med klipporna och den stora, oändliga böljan i bakgrunden. I linne från Filippa K och kjol från Isabel Marant. Och världens skönaste tofflor från Birkenstock. 


Och en modebloggarpose på det. Fast jag är i själva verket helt omedveten om att bilden tas. Så det kan gå. 

Bornholm

Knappt hann vi hämta andan i Ystad innan det var dags att packa väskorna igen. Den här gången styrde bilen - och båten - mot en minisemester på underbara Bornholm. Världens mysigaste ö, som jag inte har besökt på tjugo år. Den oexploaterade charmen fanns kvar, likaså de små fiskebyarna, pittoreska stugorna och de fantastiska vitkorniga stränderna. 

Vi bodde på samma pensionat som jag bodde på med min familj på nittiotalet och föga hade ändrats sedan dess. Det gjorde dock inget, då vädret var på topp hela tiden. Utflykterna avlöste varandra och vi åt på små mysiga krogar vid vattnet. Bornholm alltså. Rekommenderas!


Ett styck naturskön ö. 

På plats i Ystad

Idag började min semester och det var även dagen som sommarens tredje flyttlass gick. Vi packade bilen så full det bara gick - och lite till - och drog till Ystad. Slutdestinationen innan tillträdet till vårt alldeles egna hus. Nu börjar jag vi så van vid zigenarlivet att bo i ett eget hus med ALLA sina saker känns minst sagt ovant. 

Sommaren har hållit i sig alla veckorna i Malmö och jag både hoppas och tror att min enda semestervecka i juli också ska bjuda upp till dans. Och sol. Det vore ju inte helt fel att kunna blotta benen utan att se genomskinlig ut, men bortsett från det ska jag nog inte spendera alltför mycket tid i solen. Gosh, det märks att jag börjar bli äldre. Och apropå äldre. Nästa lördag firar en viss dam sin trettioförsta födelsedag. Men innan ses stundar en resa till ljuvliga Bornholm. Så härligt! För mig har sommaren bara börjat. 


Bilen helt fullproppad. Faktiskt så full att jag, Victor, vagnen och en resväska fick ta tåget. Nu får det räcka med flyttandet ett tag!

Ängelholm

Igår tog jag ledigt på eftermiddagen och drog till Ängelholm med Victor. Mat, vin och avkoppling. Eller; så mycket avkoppling det blir med en vild ettåring. Men det var ändå skönt att komma bort och få god mat utan behöva tänka på vare sig matshopping, disk eller städning. Varmt som tusan var det också och det var en klibbig och svettig Victor som packades ner i vagnen efter middagen. Väl hemma hade hettan avtagit och idag har himlen täckts av moln. Lite skönt, men jag hoppas ändå att solen hittat tillbaka innan det är dags för min semester. Den har med andra ord tid på sig. 


Stökar runt med duplo. Målmedveten som få. 

Strandhäng

Med en tropisk hetta i Skåne smet jag tidigare från jobbet både igår och idag. Anledningen? Ett dopp i det blå såklart. Och lite strandhäng på det. Att jobba soliga dagar med noll personer på kontoret och 30 grader utanför fönstret är inte det lättaste ska jag säga er. Men min belöning kommer. Augusti! Då ska det semestras. Och lite i juli. Till dess njuter jag av kontorets AC och att kunna skubba om eftermiddagarna!


Victor tycker också att det är härligt att löpa barfota i sanden. 

Hitt

Det är hett som tusan i vår lilla andrahandslya med alla fönster i samma väderstreck. Men vem är jag att klaga? Vi har tak över huvudet och det är strålande högsommarvärme utomhus. Synd bara att min semester inte slagit in än. Vi har dock lagt resplanerna på hyllan för den här sommaren och bestämt oss för att stanna i Sverige. Kostnadseffektivt och förhoppningsvis med fortsatt vackert väder. Bara tanken på att sätta fötterna på en grekisk sand med en vild ettåring i släptåg såhär års får mig att vilja stanna hemma. Kanske, kanske bär det av i vinter istället. Jag håller både tummar och tår för det!


Bigarråer smakar mums i värmen. Min lille kille börjar bli så stor. 

Att vara ledig

Det är precis vad jag har varit i helgen. Inget jobb, inga måsten. Bara avkoppling och sol för hela slanten. I lördags åkte jag och Victor till Ystad för att hämta post och lite kvarglömda saker och igår spenderades eftermiddagen på Ribban, där jag till och med premiärdoppade mig. 

För några år sedan (läs cirka sexton) premiärbadade jag absolut senast vid midsommar, men helst betydligt tidigare än så. Allt över trettongradigt vatten klassades som varmt. Snabbspola till idag. Är det under tjugo doppar jag knappt tårna. Är det över kastar jag mig i - snabbt som tusan - med huvudet högt över vattenytan för att inte förstöra frillan. Ett tvättäkta kärringdopp. Det är alltså officiellt. Jag HAR blivit min mamma. 


Avkoppling på balkongen efter en varm dag. Glass och vin - allt man behöver. 

Sommaren är kort

På grund av en dum och långdragen förkylning som vara de i cirka två veckor, och en mindre smärtfri flytt på det, försvann juni i en rasande fart. Jag blir lika förvånad varje gång jag sneglar i kalendern och inser att det redan är juli. Förvånad och lite stressad. Vart tar sommaren vägen? Kommer jag att vakna upp en dag och inse att det är höst? Att sommaren - och strumpbyxefria kjoldagar - är över. 
 
Efter den här helvetesveckan är över ska jag börja njuta av sommaren. Gå lite tidigare från jobbet. Åka på små härliga utflykter. Dricka rosé och sola näsan. Springa barfota i gräset. Kanske ta ett dopp i det blå. Saker som hör sommaren till. Om vädret tillåter. Ständigt denna passus.

Långsiktigt

Juli och sommaren är här med besked. Kanske inte just vädermässigt, men förhoppningsvis kommer det att ändras. Snart. 
 
Efter en intensiv helg med packning, dubbelt flyttande och ett bokslut på det har jag äntligen landat i någon slags harmoni. Harmoni över att inte behöva tänka på att städa, tvätta och packa varje vaken sekund. Energi jag istället har kunnat lägga på jobbet. Men icke. Nej, allt jag kan tänka på är semester till sydligare breddgrader; vila, vila och åter vila. Samt långa, skira, fladdrande klänningar. Det enda jag vill gå klädd i är klänningar av modellen längre. Och trots att maxiklänningar under flera års tid har varit någonting som kommit och gått känns de mer aktuella än någonsin just nu. I alla fall i min garderob.
 
Några av dessa kreationer från Rodebjer skulle gärna få flytta in. Om det inte vore för det att jag saknar både pengar och just garderob.
 

RSS 2.0