Samtidigt som jag hälsar min nya sambo välkommen till min lilla lya säger vi tack och hej till sommaren. Höstkylan och medföljande förkylning börjar verkligen göra sig påmind (eller beror det sistnämnda på de otaliga timmar jag befann mig utomhus i lördags natt?). Sommaren blir alltmer ett minne blott. Tack för den här gången, du har varit underbar (trots att min "semesterplanering" inte var det)! Hoppas vi ses snart igen!
Jag lever i ett pågående flyttkaos. Hela dagen har jag flyttat, packat, vikt och fixat. Men framför allt kastat. Av erfarenhet vet jag att jag kan bli lite för ivrig i mitt kastande, men härligt är det. Så snart jag fått upp överblivet gods på vinden anser jag mig färdig och då bjuds det på inflyttningskaffe. Välkomna!
Efter några helt fruktansvärda timmar på GAC fortsatte fredagen med en energifattig kräftskiva innan jag kastade in handduken och åkte hem. I lördags var det nämligen dags för veckans andra - och största - begivenhet. Bröllop! Jag älskar bröllop. Vilka underbara fester. Det här bröllopet i fråga ägde rum på härliga Särö och var helt överlägset. Påkostat, stilrent och helt fantastiskt.
Något som inte är lika fantastiskt är hur jag mår idag. Jag har en rejäl sömnskuld att inkassera och kan knappt bärga mig tills jag får åka hem och ta itu med den. Sedan väntar denna veckas stora, men inte lika spännande, begivenhet. Packa upp, bära upp, flyttkasta och flyttstäda.
Eller det har kanske hunnit bli god förmiddag.. Ännu en blåsig dag i Malmö. Det känns verkligen som om sommaren håller på att gå över nu och jag är därför inte speciellt ledsen över att min semester är slut längre. Jag är även glad att jag under sommarhettan inte gjorde slag i saken när tanken "så trevligt det vore att bo i Västra hamnen" dök upp i mitt huvud. Det blåser redan friska vindar där nere och det är bara augusti.
Jag börjar få in en bra dygnsrytmik och det här med att jobba 7 timmar per dag 5 minuter från hemmet passar mig utmärkt. Jag hinner både träna, shoppa, laga mat och you name it. Imorgon är det dock dags för en 32 timmar lång examen. Jag både fasar och längtar. Fasar för resultatet, men längtar tills den är över.
Nu är underbar semester över och jag sitter återigen på kontoret och räknar timmarna. Det är inte så farligt som det låter. Jag har faktiskt sett fram emot den här dagen sedan i mars och plötsligt inser jag vad det är som får mig att gå med på dumma infall såsom att åka till Stockholm i ett halvår. Tristessen av att vara unassigned. Men denna gång låter jag mig inte luras. Denna gång njuter jag av sovmorgnar, att gå hem på lunchen och kunna sluta tidigt. Snart följer en intensiv period av examen, kurser och utbildningar. Nu njuter jag bara.
Trankiliteten på Fårö blev lite för mycket. Det har varit underbart med sol, vacker natur, god mat och härliga cykelturer, men nu får det vara nog. Vi lämnade vårt pittoreska hus och begav oss till Visby. Incheckade på hotell och klara. Nu ska vi göra Visby!
Vart jag mig än vänder regnar det. Det är inte ett härligt litet sommarregn vi talar om här. Nej, det är snarare Nilen som flyter ner längs gatorna. Efter en raid på stan i jakt på gummistövlar (check!) var jag dyblöt utifrån och in. Jag drog ett djupt andetag och förberedde mig på en sista vända ut över gården för att hämta ner min resväska från vinden. Väl där uppe möts jag av ett konstigt, smattrande ljud och väl inne i vindsförrådet ser jag att mina värsta farhågor har besannats. Det är en läcka i taket, varifrån det mycket bestämt droppar regn i jämn takt rakt ner på alla mina vinterjackor, vinterskor och balklänningar.
Nu är det inte längre bara änglarna som gråter. Även jag fäller en tår eller två.
Tänk vad lat jag blir av att inte ha några som helst måsten. Så fort jag måste göra något blir det ett endagsprojekt och innnan jag vet ordet av det har halva dagen sprungit iväg. Dagens projekt hette skriva-ut-ett-papper-och-posta-ett-brev.. Lite storhandling på det och nu är jag i färd med att förbereda kvällens spontanmiddag. Päronförrätt, fläskfilé och blåbärsdessert. Känns som om det kan gå hur som helst, det här.
Vädret skärpte till sig och det blev en dag på stranden. Jag, min bok och min australiensiska modeblaska har haft en helt underbar dag i Falsterbo. Nu har jag kommit hem och skivar Svarta Sara för glatta livet samtidigt som jag försöker återställa salt- och vattenbalansen i kroppen.
Igår tog jag för första gången på länge turen över bron en ledig dag och avnjöt ett par härliga timmar i Köpenhamn. Klänningsinköp på Karen Millen, snordyrt kaffe med Kate på Kongens Nytorv och fönstershopping på Illum Bolig. Därefter bar det av hela vägen till Lomma för middag, vin och en massa skvaller och Australiennostalgi med Emma och Kate. Efter en kokhet och någorlunda bekväm natt i gästhuset intog vi en härlig svensk frukost på altanen, varpå jag åkte raka vägen till Falsterbo. Jag känner att jag börjar bli riktigt bra på det här med semesterfirande. En till två saker på agendan per dag är ett bra upplägg! Imorgon: frisör och Helsingborg!
Och när vi ändå vidrör bioämnet dök en trailer för en lovande höst upp innnan spännande Inception började. Jag kiknar fortfarande av skratt varje gång jag ser denna. Robert Downey jr och brorsan i Baksmällan. Hur kan det möjligtvis gå fel. Premiär i november. I'll be there!
Förra söndagen var vi på bio. Bio är en perfekt söndagssyssla, framför allt när man inte ska upp och jobba tidigt dagen efter. Och framför allt när filmen börjar 21.30 och är dryga 2,5 timmar lång. Vi såg sommarens snackis Inception. Utan tvekan årets bästa film. Leo har vuxit upp, kammat till sig och tar sig in i folks drömmar. Spring och se!
Och speaking of Leo. Folk må kalla honom gubbig, men jag gillar faktiskt den här versionen bättre än den som prydde varenda kvadratmillimeter av mina väggar för sisådär en 13 år sedan. Gå och vinn en Oscar nu!
Det blir bara bättre med åren. I alla fall om man heter Leo di Caprio.
I dryga två månader ska jag ha satt mig ner för att förbättra min självreflekterande analys av mitt arbete och mina egenskaper. Och ja, det är exakt så tråkigt som det låter. Så jag har förhalat. Dag ut och dag in. Idag slog det mig att den ska vara inlämnad senast imorgon. Förhalandets tid är alltså över. Så här sitter jag nu. Trött, lätt bakis och med ett tomt papper framför mig. Nu ger jag det här en chans. Sen ska jag ut och knata i regnet. För en gångs skull är jag riktigt glad att det regnar ute. Det finns inga väderrelaterade ursäkter för mig att inte göra det här. Nu kör vi!
Semestern rullar på för fulla muggar. Med solen ur sikte finns det tusen andra saker att göra, mycket på grund av ett välbehövligt IKEA-besök i söndags. Jag har skruvat, spikat, borrat och morrat mig både blodig och tårögd. Och även möblerat om, städat, tvättat och låst in mina vindsnycklar i vindsförrådet. Det ena var mindre planerat än de andra. Men nu börjar det arta sig! Och jag börjar få slut på dåligt-väder-sysslor. Nu ska jag träna och försöka plöja några pockets. Det här med semester är ju riktigt trevligt, faktiskt.
