Dagens!

Dagen till ära satte jag till och med på mig lite mascara innan jag begav mig till barnmorskan. Under det knappt halvtimmeslånga besöket hann solen värma upp stan ordentligt utanför. Nu droppar jag nog ett lager kläder eller två innan jag beger mig ut igen.

 

 

Nya sneakers från New Balance. Dessa, ytterligare ett par skor och mobilfordralet fick jag för mitt presentkort + 68 kronor. Vilket kap!


Ready or not

Lutar onekligen åt ett not. Från och med nu blir väl väntan - tillika humöret - mer och mer outhärdligt.


Där ser man

Apropå mitt inlägg om nytt personnummer häromdagen har jag nu kommit ett steg närmare gåtans lösning när jag snubblade över en artikel om frysta ägg för transpersoner i Aftonbladet. Mycket riktigt får folk som byter kön nytt personnummer. Mina dagar i ett nötskal. Så mycket tid, så lite att göra.

 


En dag i solen

Solen har fortsatt att förära oss med sin närvaro hela helgen. Jag har, som den svensk jag är, tagit varje möjlighet till att lapa lite av denna bristvara. En förmiddagspromenad i parken åtföljdes av en lång fika på Malmö Museers innergård. Nu känner jag mig både trött och uppfriskad och redo för lite kvalitetstid inomhus.


Helg.. igen!

Veckorna avlöser varandra och plötsligt var det helg igen. Ingen större skillnad för min del, men det är ju gött när alla andra är lediga också. Jag vet att det börjar bli tröttsamt att jag skriver om mina lediga, tråkiga dagar, men jag hoppas att de är räknade snart. Förmodligen inte, men förhoppningsvis!

Jag försöker få in så mycket normalitet som möjligt i mitt liv. Igår var jag på AW (ja, vi kallar det för after work trots att det snarare var after nothing för min del) och ikväll vankas inflyttningsfest i Slottsstaden. Mitt deltagande på den festen hänger dock på en lös tråd. Orkar jag sminka mig? Finns det något fint jag kan ha på mig? Vill jag chitchatta med människor jag halvkänner en hel kväll? När alternativet sova framstår så mycket mer lockande är det svårt att motivera sig själv att gå på fest. Jag vet att det låter tråkigt, men jag kommer att gå på fester sedan. Om jag någonsin blir förlöst!


Namnbyte

Det är mycket som ska fixas i och med en namnändring. När jag nu säger hejdå till det efternamn jag så länge har älskat att hata, blir jag inte bara lite vemodig, utan även varse alla dessa steg. Men när brevet från Trafikverket damp ned i brevlådan tidigare idag var det främst en annan sak som förbryllade mig. Körkortet ska förnyas om man ändrat namn eller personnummer. Hur vanligt är det att man ändrar personnummer? När? Varför? Den enda rimliga anledningen jag kan komma på är vid könsbyte, men jag kan ju - som i så många andra fall - vara totalt ovetandes.

Dagar som dessa är man glad att Google finns till hands. Samt att man har tiden att googla upp det.


Magen vs spegeln

Jag får nästan inte plats i spegeln längre! Så nu tar jag min extra last och kutar ut på en runda i det vackra vårvädret. Förhoppningsvis är en promenad precis vad som behövs för att sätta igång saker och ting. Förmodligen fungerar det inte.


Livet på en pinne

Fjärde dagens ledighet, men inte går jag sysslolös för det. Jag har både hunnit med besök hos barnmorskan, nagelsalongen, ett par ärenden på stan och huggit en våffla på Feed i väntan på "städerskornas" framfart i hemmet. Nu sitter jag mätt och belåten, med en vidrig kopp hallonbladste, och funderar på att ta mig en liten tupplur. Bara sådär. För att jag kan. Ja, så får det nog bli!

Glad tisdag!


Helgen

Trots att jag inte gör just någonting på dagarna tycker jag att tiden rusar iväg. Innan jag hann blinka hann helgen både komma och gå. 
 
I fredags knatade vi tvärs över gatan för att bli trollbundna av Mozarts Trollflöjten. I hela tre och en halv timme höll kalaset på och höjdpunkten var inte helt otippat Nattens Drottnings Aria
 
Efter en sen fredagskväll har jag mest tagit det lugnt och stundtals försökt njuta av solen, som har visat sig från sin allra bästa sida. Ett skötbord och lite middagsmat har jag också lyckats knåpa ihop (varav det ena var betydligt jobbigare än det andra). 
 
Nu är det ny vecka och nya tag. Väntan när den är som bäst. Undrar så hur jag ska aktivera mig...
 

What to do?

Så började min allra första lediga dag. I natt har jag naturligtvis sovit som en prinsessa och känner inte alls av något sömnbehov.. Än. Istället smuttar jag på hallonbladste och undrar om - och i så fall när - jag ska orka ta itu med städningen.

Klockan 12 väntar en lunchdejt i stan, följt av små uppskjutna ärenden. Sedan är det ju praktiskt taget kväll igen. Nej, det här med att vara ledig är kanske inte så tokigt trots allt.


Tack och hej!

En bastant glassfika satte p för min sista arbetsdag på ett tag. Det känns fruktansvärt overkligt att jag inte ska trilla hit mer om morgnarna, men jag vänjer mig säkert. Vad jag ska göra om dagarna de närmaste veckorna förutom att dricka champagne och springa i trappor är dock lite oklart..
 
Jag ser med spänd förväntan, viss rädsla och mycket glädje fram emot denna nya vändning i livet. Nu håller vi tummar och tår för att allt går bra! Under tiden ska jag koppla av i solen.

Drömplats

Bröllopsnatten spenderades på Grand hotell på underbara Mölle. Denna pittoreska lilla fiskeort har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Från det att jag föddes till tidig tonår har jag spenderat mina somrar där. Ett tag trodde jag rentav att det alltid var sommar där. Nu för tiden vet jag bättre..

Bara att beundra utsikten från Kullaberg och promenera runt i hamnområdet ger lite extra ro och livsenergi. Att våren hade anlänt på riktigt i söndags skadade inte heller. Det får definitivt bli ett återbesök snart. Gärna när havstemperaturen stigit ett par grader.


Från noll till hundra

Så kom våren till slut! Sällan har den varit så efterlängtad och jag är nog inte ensam om att hoppas att den är här för att stanna. Över en natt fullkomligt exploderade gräsmattorna av blommor. Så härligt! Och så välförtjänt efter en alldeles för lång vinter. Men framför allt tänker jag på vad lite värme kan göra med humöret. En hundraåttiogradersvändning minst sagt.


En sammanfattning av lördagen

Ett gästfritt bröllop betyder nödvändigtvis inte ett bildfritt bröllop. På gott och ont. Här är en liten potpurri av lördagens festligheter!


Det här med att sova

Sömn är i princip ingenting jag ägnar mig åt längre. Tyvärr. I natt vaknade jag - efter ett par turer till toaletten - vid tresnåret, och efter det somnade jag aldrig riktigt om. Jag låg och vred och vände på mig, plöjde Aftonbladet i mobilen och skummade internetsidor. Tills klockan slog sex och det började bli dags att stiga upp. Jag kan ju säga att mitt tillstånd idag är allt annat än hallon och bananer. Men det kanske bara är att vänja sig?
 
Imorgon jobbar jag visserligen min sista dag och efter det hoppas jag på att kunna vila och sova oavsett tid på dygnet. Bara att skriva orden fick mig att längta något otroligt..

Jag har gift mig!

Snabbast planering, utförande och fest. Nu har jag blivit en ärbar kvinna!


Två favoriter

Två små favoriter från gårdagen. Mina cowboyinspirerade boots från Ten Points och gelélack från Emporia. Ett erbjudande jag inte kunde motstå. Jag ville ha något vårigt, men såhär i efterhand undrar jag om jag inte borde slagit till på en knalligare färg. Nåväl. Nästa gång kanske. 
 

Nere för räkning

Och jag talar inte bara om mig själv. Även min bloggapp, som möjliggör det för mig att lägga upp inlägg och bilder direkt från mobilen, verkar ha tagit långhelg. Så jag försöker på det gamla hederliga sättet istället. Webbläsare.

Efter en intensiv fredag kunde helgen äntligen börja. En omkastning i schemat och oförstående grannar gjorde att min obligatoriska tvättid på lördagsmorgnar flyttades till gårdagen redan. Skönt idag, stressigt igår. Nu ska ett par sista detaljer fixas innan jag kan börja njuta av helgen och den ro jag så febrilt eftersöker på riktigt. Bland helgens aktiviteter står bland annat födelsedagskalas på agendan, men innan dess är det både ett och annat som ska falla på plats. Present, till exempel. Stay tuned!

Att varva ned..

.. är det enda jag vill, men hela min omgivning gör det så svårt för mig. Hela tiden ett nytt spektakel på gång. Gårdagens devis var jobb, jobb, jobb och när jag äntligen såg en chans till att ta det lite lugnt var det dags för en ny visning av lägenheten. Passande nog hade jag ju hunnit slita fram alla saker jag så ordentligt plockade undan i tisdags. Det var bara att åka hem, akutstäda och rusa till tågstationen för att i lagom tid haffa tåget till Helsingborg och månadens tjejmiddag. Trevligt som alltid, men stressen som föregick middagen hade jag gärna sluppit.
 
Nu börjar jag bli mer än redo för att vara lite ledig. Fixa, dona och bara koppla av. För sedan lär det väl dröja en 18 år innan jag får chansen till det igen.

The queen is dead

I måndags avled Margaret Thatcher i sviterna av en stroke och därmed har - i mitt tycke - 1900-talets främsta ledare gått ur tiden. Det gör mig därför extra illa berörd när jag ser hur hennes död har firats bland vänsteraktiva på flera håll i Storbritannien och världen. Det är inget annat än osmakligt, oavsett politisk åskådning.
 
Att Thatcher kunde väcka så många känslor är visserligen fullt förståeligt. Hon var en pionjär på sin tid - nytänkande och annorlunda. Men framför allt gick hon sin egen (nyliberala) väg. Att hon nu har lämnat jordelivet är inget annat än tragiskt, men förhoppningsvis kommer spåren hon lämnat efter sig aldrig att dö ut.
 

Trött morgon

Idag är en typisk tröttdag. Redan när jag masade mig upp i ottan kände jag att det inte kommer att utföras några under idag om jag inte får lite mer sömn först. Efter en tallrik havregrynsgröt och halvvägs genom sminkningen landade jag av outgrundlig anledning i sängen igen. Och här har vi mig nu. Trött och fruktansvärt osugen på att släpa mig till jobbet. Men snart så! Bara 5 minuter till..

 


I ett

Lugnet som jag hade hoppats skulle infinna sig den här veckan lyser med sin frånvaro. Istället går saker och ting i ett. Allt ska vara klart samtidigt. Beslut ska fattas, överlämning ska påbörjas (och gärna slutföras), läkartider ska passas och möten ska planeras och hållas.

Som om inte detta vore nog lyckades jag även boka in en visning av vår lägenhet imorgon förmiddag. En timme innan städerskorna anländer. Jag kan inte tänka mig en sämre timing. Hela kvällen har alltså gått åt till att dona, feja och plocka undan. Och det här är bara grovstädningen. Nu ger jag upp och låter den potentielle köparens fantasi få avgöra hur lägenheten skulle se ut i rent tillstånd. För vi ska ju ändå inte flytta. Eller?


Min söndag i bilder

En inte alltför exalternade söndag, får jag väl säga i efterhand. Här kommer i alla fall min dag - i äkta blogganda - i bilder.

 

 

På söndagar ekar ofta skafferiet tomt och jag tog vad jag hade hemma till frukost. Havregrynsgröt, mackor och C-vitamin. I brist på papperstidning läste jag Svd på webben. Modernt värre.

 

 

Vilken dag passar väl bättre att klä sig lite fint än en söndag? Jag skulle ändå bara ut och fingå och ville ju vara beredd om jag skulle frottera mig med kyrkobesökare och andra glada motionärer.

 

 

Efter månader utan överkast, utan istället med ett skrynkligt påslakan som dekoration gjorde jag slag i saken och köpte ett nytt. Överkast, alltså. Precis likadant som det gamla. Jag slog även till på en ljusgrön kudde, som jag trodde skulle gå bra ihop med gardeinerna. Men man kan ju aldrig veta. Med facit i hand tänker jag att det nog får bli en till.

 

 

Vädret har varit klassiskt aprilväder. Snöblandat regn, regnblandad snö, hårda vindar och stundtals sol. Nåväl. Så länge det är barmark och plusgrader ska jag väl inte klaga.

 

 

När magen började kurra slängde jag ihop en sen lunch av överbliven köttfärs. Canneloni kan vara det enklaste man kan göra; rulla köttfärssås i färska lasagenplattor och toppa med riven ost. In i ugnen och - voila! Tyvärr fick jag ingen bild på det färdiga resultatet.

 

 

Efter lunchen svidade jag om till något mer praktiskt för att ta itu med månadens surdeg. Mitt i värsta snö- och regnblåsten körde vi till Statoil för att göra en invändig rengöring av bilen. Kanske inte den mest utförliga städningen jag gjort i mina dar, men förhoppningsvis dröjer det ändå ett tag tills vi behöver göra om den.

 

 

Nu ligger jag så äntligen i sängen och tittar ikapp på veckans TV-serier. Dagens höjdpunkt! Imorgon väntar en ny arbetsvecka och fiskalårets sista bokslut.

 

Glad söndag!


There's no such thing as a free lunch

Eller? När jag nådde tågstationen med andan i halsen i morse prackade de flitiga tidningsutdelarna på mig - och övriga tågresenärer - ett paket Nasi Goreng från Findus. Jag antar att detta måste ingå i något tolvstegsprogram från Findus sida för att komma över den dåliga publiciteten om hästkött i maten.
 
Nasi Goreng i allmänhet, och fryst från Findus i synnerhet, tillhör kanske inte min favorit på middagsbordet, men när tiden är knapp, bokslutet rullar på och plånbokens innehåll har sett bättre dagar, blev det en perfekt kompromiss till lunch. Den innehöll ju ändå bara kyckling. Nästan en minut fick jag vara i fred innan det började plinga och ringa. Maten slank dock ned under telefonsamtalens gång och det är nästan så att jag börjar ifrågasätta Adam Smiths klassiska påstående. Kanske finns det ändå något som heter gratis lunch. Kanske är det Nasi Goreng från Findus.
 

Hope

Jag får ofta frågan om jag har några cravings. Och cravings - det har jag. Störst just nu är de från Hope. Om jag bara var rik och smal skulle jag vilja ha allt från deras vår- och sommarkollektion. Blusar, tröjor, skor - allt! Tyvärr lär detta få vänta någon månad eller två, och till dess har förhoppningsvis tunnare - och billigare - cravings uppstått.
 
 
Några exempel på plagg som gärna skulle få flytta hem till mig nu i vår. 

April, april

April inleddes - som varje månad - med en hejdundrandes fart. Jobb var devisen för hela gårdagen och nu känner jag mig helt i fas med årsbokslutet. Vi får se hur länge den känslan varar.

Men det är inte bara jobb som stått på agendan. Förutom ett indoor walking-pass hann jag även med att rasta nästippen i solen. I mina nya bågar från Ray Ban. En bonusgåva vid köp av nya linser. Man tackar.


RSS 2.0