Sommarhår
Mitt i en intensiv period lyckades jag fånigas en lucka och springa till frisören. Det var dags att fixa håret inför sommaren. Eftersom mitt hår 1. Alltid blir gult i kontakt med solen och 2. Har börjat avslöja ett och annat grått hårstrå var det lika
bra (tydligen) att knäcka upp botten med en kallare nyans som ska hålla det gulaktiga borta längre och smälta in med det gråa. Makes sense? Oklart om ens jag förstått det rätt. Hur som. Resultatet blev som följer.
Håret åt ena sidan…
.. och åt andra sidan.
Längderna oförändrade. Det stora klippet får vänta.
Fler födelsedagar
Jag fick ett litet andrum, det fick jag. Efter Eriks födelsedag hade jag ganska exakt tre födelsedagsfria veckor och gott om tid att förbereda mig på vad som komma skulle. Det gjorde jag såklart inte utan tog allt på uppstuds dagen innan. Heddas födelsedag
sammanföll olyckligt nog med en konferens i Karlshamn, men jag kom hem och kunde fira henne hela kvällen och helgen. Även Victors födelsedag sammanföll med en konferens, men denna gång tackade jag nej. Och skönt var det, trots att det såklart kändes lite
deppigt att inte få hänga på Mölle med kollegor. Men vad är väl en bal på slottet när man kan fira sin alldeles egna 10-åring på Bakken? Och inte lider jag av fomo, utan snarare jomo (joy of missing out).
Hedda på 2-årsdagen. När blev hon så stor? Hon var ju nyfödd alldeles nyss.
På lördagen grattade vi Hedda med skönsång och presenter. Allt noggrant förberett innan min konferensresa. Och alla barn fick hjälpa till att öppna paketen. Men…
Det var inte idel glada miner, det var det inte. En 2-åring kommer också med en hel del humör och en stark vilja. I alla fall i Heddas fall.
Lyckligtvis vänder humöret lika snabbt som det slår till. Här med en av de mest uppskattade presenterna; solglasögon. Eller ögon-glas, som Hedda säger.
Sötaste lilla Hedda. Mitt hjärtas stora fröjd!
En annan fröjd är ju såklart hennes storebror, som fyllde hela 10 år. Det skojar man inte bort!
Fantastiskt skönt att barnen "lyckats" pricka sina födelsedagar med helgdagar det här året. Även Victor fick hjälp med presenterna i sängen.
Tvåsiffrigt calls for munk till frukost. Precis som födelsedagsbarnet önskade sig.
Efter en fotbollsmatch packade vi in hela familjen i bilen och styrde kosan över bron. Mot Danmark och Bakken. Nöjesfält på födelsedagen slår väl aldrig fel!? (Men oj, vad fel det skulle slå om jag får det i 40-årspresent…).
Dagen bjöd på strålande sol. Helst hade jag kanske velat avnjuta ett glas rosé i solen, men istället fick jag ställa upp som barnens medpassagerare i alla åkattraktioner. När jag - efter att ha köat i 40 minuter - hängde upp och ner 20 meter upp i luften
samtidigt som jag snurrade runt, runt kände både jag och min mage någonstans att botten var nådd.
Det blev lugnare aktiviteter. Såsom att vinna en jättestor fotboll. Och allt var såklart värt det när Victor - med svenska som modersmål - yttrade orden "best birthday ever" hela hemresan.
För gamla goda tiders skull. Jag - något yngre - och Victor - mycket yngre. Blott tre veckor gammal, lite skelögd och helt underbar. Grattis till killen som gjorde mig till mamma!
