Vår-hår!
Igår betade jag av ett som vanligt efterlängtat och välbehövt frisörbesök. Få saker som jag uppskattar så mycket som ett nyfönat, nystylat och nyklippt hår. Kanske borde jag täta till besöken? Jag ser ju alltid ut som 100 svåra år när jag kommer dit.
Nåväl, tål att tänkas på.
Jag slängde i en toning i mitt gulnande hår för några veckor sedan. Blev själv rätt nöjd över resultatet, men enligt min frisör var håret grönt. Läxa lärd; inga fler egna toningar i håret.
Efter tre (!!) timmar i stolen var det bara att slänga på mössan och hasta vidare. Ingen rast, ingen ro. Till slut lyckades jag ändå knäppa en eller ett par bilder av varierande kvalitutta på resultatet. Det känns bra! Lite kortare, lite "karamelligare"
och lite uppklippt. Precis som jag ville ha det! Nu är jag - och håret - redor för våren.
Julfin
Lagom till jul var det dags att fräscha upp både det ena och andra. Naglar och hår. Jag hade noggrant försökt tima in mitt frisörbesök så att jag skulle vara fin i håret till julafton. Höll på att avboka i sista minuten, men till slut höll planeringen
ändå. Puh.
Naglarna blev såklart röda, men inte lika juligt röda som de var innan. Vi kan det här nu. Nästa gång blir det mörkt.
I frisörstolen. En härlig stund med kaffe och några timmars egentid framför mig.
Efter. Och efter ett par dagar, ska tilläggas. Med håret i behåll och ett lite för rött läppstift på. Men med fräschare toppar och en föning jag aldrig kan få till på egen hand. Redo för jul!
Skönhetshöst
Det krävs en del fixande efter en sliten sommarlook. Det var skamset längesedan jag avlade ett besök hos frisören så det var mer än dags att pigga upp trötta sommarlängder.
En dämpande efter på färgen - som älskar att gulna vad jag än gör - och ett par centimeter på längderna. Som vanligt, med andra ord.
Jag passade även på att göra mina naglar - för första gången på flera år. För en människa som har nagellack dagligen känns det mycket märkligt att jag inte gör det oftare. Så mycket finare och hållbarare, men oj vad det sliter på naglarna. Vi
får helt enkelt se hur länge jag tycker det är värt det.
Sommarhår
Mitt i en intensiv period lyckades jag fånigas en lucka och springa till frisören. Det var dags att fixa håret inför sommaren. Eftersom mitt hår 1. Alltid blir gult i kontakt med solen och 2. Har börjat avslöja ett och annat grått hårstrå var det lika
bra (tydligen) att knäcka upp botten med en kallare nyans som ska hålla det gulaktiga borta längre och smälta in med det gråa. Makes sense? Oklart om ens jag förstått det rätt. Hur som. Resultatet blev som följer.
Håret åt ena sidan…
.. och åt andra sidan.
Längderna oförändrade. Det stora klippet får vänta.
Nytt år - nytt hår
Sist jag var hos frisören klippte jag av en bra bit av mitt sedan länge utsparade hår. Efter det fick jag blodad tand och jag har spenderat veckor med att fundera ut hur mycket mer jag ska klippa nästa gång. Bob? Lång page? Axellångt? Allt kunde hända
när jag för första gången i år tog plats i frisörstolen. Slutligen enades vi om en bra bit på längden utan att det blir för kort (läs trekant) och lite upplysning av botten. Allt för att stävja eventuella gråa hår som vill titta ut. En ljusare nyans
blir mindre kontrast, tänkte jag.
Redo i stolen. Kaffe, kaka, tidningar. Min enda egentid!
Och så resultatet någon dag senare. Glömde såklart att ta bild direkt efteråt så här har håret utsatts för både vatten och vind. Likväl finare än vad det kommer att vara på länge.
Frisör-tajm
Så har ett - som alltid - välbehövligt frisörbesök kommit till ända. Trots tidigareläggning av besöket har det gått alldeles för lång tid mellan varven, vilket har fått mig att inse att det är dags att korta ned glappen. Något annat det
var dags att korta ned var ju mitt alldeles för långa hår. Det har blivit långt på ett sätt så att det inte går att göra något med det, det hänger och bara… är. Jag föreslog snabbt ett drastiskt klipp på kanske 20 centimeter. Min frisör - som känner mitt
hår bättre än jag - var inte övertygad så vi enades om cirka tio. Så skönt! En befrielse! Äntligen kan jag ha det utsläppt igen. Och ett något kortare hår är ju snyggare uppsatt än en lång och tung tofs. I min mening.
Den klassiska förebilden. Före som i för jävlig.
Håret. Tio centimeter slitna toppar. Mer än vad det ser ut att vara.
Och så en selfie i fruktansvärd belysning på frisörtoaletten när jag äntligen lyckats vända benan rätt. Att det alltid ska vara så svårt.
Hösthår
Mitt emellan stökiga tjänsteresor, jobb och sjukdom - som jag återkommer till senare, yay! - hann jag klämma in ett mycket välbehövt frisörbesök. Eftersom mina frisörbesök alltid verkar exakt lika välkomna och välbehövda bokade jag nästa tid ett par veckor
tidigare helt enkelt för att slippa sätta mig i den slitna sitsen igen.
Är det här något av det värsta ni sett i hårväxt så säg!?
Här försöker vi få bukt med färgen. Inte för mörkt, inte längre gult. En fin avvägning.
Väl ute slog förkylningen till och att föreviga resultatet var det sista jag tänkte på. Med en kroppstemperatur långt över 38 grader i mer än tre dagar var det med stapplande steg jag tog mig utanför dörren och knäppte av en hårselfie innan
det var dags att tvätta håret igen. Vilket slöseri! Och med skenande elpriser är det inte tal om att föna håret själv hemma…
Vårnytt
Vår och vår - aprilvädret förnekar sig inte. Snö, sol, hagel och regn i en salig blandning. Icke desto mindre säger kalendern vår och det var dags för mina gulnande toppar att få sig en omgång hos frisören. Första frisörbesöket på evigheter utan vare
sig bebis i eller utanför magen. Underbart!
Hur kan håret bli så gult? Jag vågar inte ens tänka på vad som kommer hända under sommarmånaderna…
När jag var klar - fönad och fixad - stod regnet som spön i backen. Trots att jag gömde håret under luvan tog det såklart stryk under min - vad som kändes som - evighetslånga cykeltur hem.
Efterbilden blev inte bättre än såhär. Håret är nästan för långt för att kunna fastna på en selfie, men den här gången klippte "vi" upp det lite fram för att framkalla en känsla av lite mer frisyr. Det låter väl ändå bra?
Hår överallt.
Alla hjärtans dag
Hela alla hjärtans dag-begreppet har väl devalverats rejält sedan… jag firade det. Eller är det jag som börjar bli gammal? Inte ens barnen var så pigga på att uppmärksamma det i år. Otto hade visserligen pyjamasparty med hjärttema och i Alices klass
pratades det om helgonet Valentin.
Otto var taggad för en dag full av spex på förskolan. Med rätta! Det var dansstopp, kärleksmums, ansiktsmålning och pyssel.
Det var ett ledset lejon (eller tiger?) som hämtades upp. Han ville varken gå hem eller tvätta bort sitt smink.
Själv hade jag städerska hemma, så fick inleda dagen på Gateau med ett annat litet kärleksbarn. Lugnt, skönt och harmoniskt. Inte helt fel.
Sedan målade jag - och Alice - naglarna i hjärtfärger; en röd nagel och resten rosa. Själva målningen blev ju sådär.
Och så min present till mig; en timmes utomhusträning i stormigt väder. Mycket bättre än vad det låter och vad är väl bättre än att investera i sin hälsa?
Hårnytt!
December har hittills varit en ganska stressig månad, men i måndags hittade jag äntligen tid för lite avkoppling på ett välförtjänt frisörbesök.
Just här var det kanske inte så mycket lugn och ro, men strax efteråt droppade barnvakten in och jag kunde njuta av hårtvätt och föning i fred medan Hedda var på promenad med mormor.
Jag glömde såklart bort att fota barret innan jag fick på kvinnoträning i fuktigt utomhusväder i måndags kväll, så här har håret verkligen marinerats. Ett par slitna centimeter kortare och en lite mörkare, men fräschare hårfärg. Sa jag att det
var välbehövligt?
Ett annat välbehövligt frisörbesök stod Otto för i fredags. Där var vi dock inte ens i närheten att finna lugnet. Otto återhämtade sig ganska snabbt, men för mig krävdes det flera timmar och något glas vin innan jag kunde koppla av igen.
The many faces of Otto Stam. En chokladboll och det traumatiska besöket var glömt. För Ottos del. För er som inte tycker att han ser så nyklippt ut kan jag visa en förebild i form av årets julkort. Pottfrisyr 2.0.
De är ju glada i alla fall.. Hade jag fått en bra bild på alla fyra skulle jag nog haft en annan karriär.
Hårnytt
Så var det ÄNTLIGEN dags för ett besök hos frisören. Jag tappar - i vanlig ordning tre månader efter en förlossning - hur mycket hår som helst, men det värsta var nog hårfärgen. Att kalla det gulaktigt var en underdrift. Fem månader och en varm
sommar har inte gjort underverk för mitt hår, kan jag lugnt påstå.
Gult, slitet och alldeles, alldeles fruktansvärt. Härifrån fanns det bara en väg att gå. Framför allt i trygga händer hos min fantastiska frisör.
En nöjd och nyfiken liten tjej sov sig igenom större delen av de tre (!!) timmarna, men när hon var vaken var hon snäll och lugn. Som tur var! Jag minns fortfarande hur Otto skrek sig igenom ett helt frisörbesök och jag var blöt av stressrelaterad svett
när jag gick därifrån.
Och så resultatet! Ett hår som gör sig lika bra till stickad tröja som till t-shirt! Nu har det dock åkt upp i en ful tofs i nacken och lär där förbli tills hårtappet avtar. OM det avtar…
Vårhår!
Pandemins framfart - och det faktum att min frisör var mammaledig stora delar av 2020 - har gjort att jag har drygat ut tillfällena mellan mina besök rejält. Desto lyxigare när jag väl kommer dit! Men också så mycket mer välbehövligt..
Efter en fyra månader lång paus var det dags att ta itu med barret igen. Trots avsaknad av såväl slingor som sol hade mitt hår gulnat sedan decemberbesöket. Det verkar helt oundvikligt. Tur då att min frisör är expert på färg och lätt och ledigt blandade ihop den perfekta färgen. "Nougat med ljusare inslag i topparna", löd domen. Ska jag var ärlig ser jag inte exakt detta, men jag är nöjd med både nyans och nyvunnet lyster.
Före-bilden. Gult, sprött och slitet. Och stort!
Och så efteråt. Nöjd som vanligt och redo att möta våren. Om det blir någon vår.
Ole Henriksen
Det är inte många dagar kvar tills jag blir närmare 40 än 35 och jag känner att jag verkligen måste ta ett krafttag med huden. Jag smörjer och donar i vanlig ordning, men gav mig själv några riktigt bra produkter i julklapp. Min fnasiga och vintertorra
hy tackar och bugar. Retinol i all ära, men jag tror att jag har hittat något som är snäppet vassare. Mer användarvänligt som huden inte reagerar lika starkt på. Ole Henriksons produkter innehåller - istället för retinol - retinalt, som har samma
positiva egenskaper som ovan utan att irritera huden på samma sätt. Tydligen innehållandes både AHA-syror och stamceller från edelweiss också. Om detta gör under återstår att se.
Jag har i omgångar använt nattcremen tidigare, men nu slog jag till på serum och ögoncreme också. Varför inte liksom?
I äkta Corona-anda färgade jag även ögonbrynen själv för första gången sedan... jag började med microneedling? Kanske lämnar jag det därhän även i framtiden.
Första december
Idag inleddes sista månaden på detta minst sagt annorlunda år. Jag har haft fullt upp - inte så mycket på grund av bokslut - utan på grund av massa andra saker. Städerska på hemmaplan gjorde att förmiddagen spenderades på Espresso House. Det var
rätt mysigt att sitta där och jobba; lyssna på musik, sippa på en kaffe och titta på julgransförsäljningen utanför.
En bättre frukost! Vet inte varför jag har varit ett så stort fan av Gateau tidigare. De har inte ens Wi-Fi!
Efter några timmars jobb trampade jag in till stan och ett minst sagt efterlängtat besök hos frisören. Äntligen är hennes mammaledighet över och äntligen fick mitt hår den omsorg det förtjänar.
Otvättat hår med slitna toppar och gulaktiga nyanser. Det kunde ju bara gå åt ett håll. Det bästa med att vara tillbaka hos "min" frisör är att jag inte ens måste förklara hur jag vill ha det; hon bara vet!
Och se så fint det blev! Från alla håll och kanter, faktiskt.
Nu ska jag ladda med lite nyheter och slötittande på TV innan en tyngre arbetsdag tar vid imorgon. Eventuellt somnar jag i soffan. Men med dagens kaffemängd i systemet är jag inte säker.
Nytt hösthår
Trots att hösten just nu känns väldigt avlägsen var det mer än på tiden att fräscha upp mitt trötta coronahår. Nästan fem månader har jag gått utan att så mycket som att röra topparna. Det är något slags rekord för mig, som jag inte enbart kan skylla
på covid. En mammaledig frisör och en stor portion lättja ligger även bakom. Nu är det dock klippt! Så skönt, trots att jag i vanlig ordning längtar tills överskottsfärg och den kemiska doften gått ur håret. Något vi säkert löser lätt med ett par salta
bad under helgen.
Hej och hå! Ett par centimeter kortare (håret slets mycket mindre på fem månader än vad jag trodde) och några nyanser neddämpad färg. När hösten väl gör intåg är jag redo!
Frisörbesök
Mitt i kristid gick jag till frisören i fredags. En sedan länge inbokad och efterlängtad aktivitet. Det var helt tomt på salongen, vilket inte gjorde mig - som färgade, tvättade, klippte och fönade i nära tre timmar - någonting. Allt för ett resultat som knappt gör någon skillnad. I en främlings ögon. För mig är skillnaden enorm. På ett bra sätt.
Före och efter. Lite mer välvårdat på sistnämnda bilden.
Nytt hår!
Det lackar minst sagt mot jul och mitt i allt övrigt julstök passade jag på att klämma in ett efterlängtat frisörbesök. Mitt emellan ett möte och ett julklappsspel drog jag iväg på lunchen och fixade barret. Ingen färg, bara klipp och fön. Inte ens
min närmsta - kvinnliga - kollega märkte någon skillnad när jag kom tillbaka till kontoret.
Efter frisören cyklade jag i vind och rusk och gick på kvällen på ett svettigt träningspass. Dagen därpå knäppte jag de traditionsenliga bilderna, som inte fullt återspeglar hur fint det faktiskt var när det var helt nygjort. Och inte kommer att
vara förrän efter nästa frisörbesök igen.
Nyklippt!
Min sista jobbdag avsatte jag ett långt förmiddagspass till att gå till frisören. Vem vet när jag kommer dit nästa gång!? Jag tonades, klipptes, fönades och stylades. För att sedan springa ut i ösregnet. Flera timmar senare - efter en sen sushimiddag
och något glas vin - fick jag för mig att föreviga resultatet. Det är alltså håret det är fokus på, inte mitt övertrötta ansikte eller blanka t-linjer.
Sommarhår
Ett frisörbesök har också hunnits med. Då det sket sig med min ordinarie frisörtid testade jag något helt nytt den här gången. Honey I’m home. Bara namnet gör ju att man älskar stället. Och trots minimal skillnad blev jag mycket nöjd med resultatet.
Det är ju alltid lite av ett lotteri när man testar en ny frisör, men denna gången föll det väl ut. Puh! Nu till nästa problem; gå tillbaka till min gamla frisör eller fortsätta på inslagen väg?
Frisörtid klockan åtta på morgonen gör inga under för tröttheten. Framför allt inte när man precis kommit in i semestertiderna. Men håret blev väl bra!?
Ögonkontur
Idag fyllde jag på min fruktansvärda ögonkontur. Sällan har något gjort SÅ ont, men idag var det bara påfyllnad så smärtan minimerades. Syftet? Att få en naturlig eyeliner på övre fransraden och därmed se lite piggare ut. Själv ser jag allt annat än pigg
ut nu, men det kan bero på en dålig natts sömn och avsaknad av allt annat smink.
Ser ni ögonkonturen på övre fransraden? Mycket smärta för lite väsen.
