Mismatch

Så lider 2014 så sakteliga mot sitt slut. Inget kanonår, om du frågar mig, men heller inget kalkonår. Däremot ett år som gått i en rasande fart och jag har lite svårt att greppa att årets allra sista dag nalkas redan imorgon. 

Lika snabbt som den kom flög den förbi. Julen. Nu njuter vi hemma av lata, lediga dagar medan snön ligger vit utanför fönstret. Och så här ska det fortsätta i en och en halv vecka till. Härligt!

.. som bekant mot jul. Här hemma är julstöket i full gång, trots att det känns som att jag går två steg bakåt varje gång jag kommer ett steg framåt. Men ett par klappar är inhandlade, julgranen - om än en utegran - är på plats och ledigheten har börjat. Tidigare ikväll bakades mjuk pepparkaka och imorgon står risgrynsgröt och skinka på agendan. Sedan är vi redo för julen!

Det är inte bara det faktiska vädret och stormen Alexander som har bråkat med oss i veckan. Jag, men framför allt Victor, har också känt oss rassliga och krassliga i helgen. Victor var så pass krasslig att han beordrades att stanna hemma från förskolan i fredags och har fått ta det lugnt hela helgen. Inte mig emot, då febern och tröttheten även drabbade mig igår. 

Sent omsider begav vi oss. Bort från regnet, mot Nobelfestligheterna. Och flygplatsbomber. Nu är inget av dessa alternativ anledningen till min resa, men jag hoppas att jag missar båda. 

Då var det dags att flyga till Stockholm igen. Idag något mer problematiskt än tidigare. På grund av en klassisk skånsk regnstorm var det i princip omöjligt att få tag i en taxi. Paniken som växte inom mig när jag insåg detta, samtidigt som planet skulle lyfta om en dryg timme, är obeskrivlig. Men. Som en skänk från ovan stod en taxi utanför vår ytterdörr. Redo att ta grannen till oljehamnen, men ändå sugen på att ta mig till Sturup efter det. Så så fick det bli. Och nu sitter jag här. På plats en kvart innan avgång och väntar på att få börja boarda. Vem behöver marginaler när man kan få adrenalinkickar?

En helvetisk natt, en helvetisk morgon och en relativt helvetisk arbetsdag har alla orsakat att jag nu ligger däckad i sängen. Jag orkar inte så mycket som att vända mig om. Så nu tänker jag stryka ett streck över det senaste dygnet och hoppas att den här natten bjuder på god sömn och en trött liten son. Godnatt!

Efter en stressig vecka förtjänade jag en lugn lördag. Eller kanske inte förtjänade lika mycket som behövde. Så lördagen inleddes med sovmorgon, långfrukost och slappande för att vi sedan skulle styra kosan mot Katrinetorps julmarknad. Det var så längesedan jag var på julmarknad att jag knappt minns om jag ens har varit på en. Men julmarknaden som sådan levde upp till alla förväntningar; krims-krams-stånd, glöggdoft, facklor, luciatåg och jultomte. Den sistnämnde var nog Victors favorit, trots att han till en början försökte spela svårflörtad. Sedan blev det gråt och tandagnisslan när vi skulle åka hem. Som sig så bör. 

Nu är novemberbokslutet äntligen över och att jag - för första kvällen på hela veckan - inte skulle sitta och pilla koleriskt med min dator till sena timmen firades med att däcka i sängen vid Victors nattning. Lagom sömndrucken tänker jag nu krypa till kojs på riktigt då jag insett att kvällen ändå är förstörd. Med hopp om energi och nya krafter till morgondagen säger jag därmed godnatt. Och välkomnar såväl helgen som andra advent. Nu ska vi komma i julstämning!

Så rullar vi redan in i december. Om oktober kröp fram har november gått i 180. Och tur är väl det. Vi avslutade den dystra - och mörka - månaden med adventspynt och lussebullsbak. Min nya ljusstake till köksfönstret höll i nästan ett dygn innan någon drämde den i golvet lamporna slocknade för gott. Men resten av huset har både stjärnor, tomtar och ljusstakar som jag hoppas håller hela året ut. Nu saknas bara en gran med tillhörande ljusslinga till uteplatsen. Äntligen är ljusets högtid här! Hejdå mörker! Ses i januari.