January ends

Äntligen har årets längsta och tråkigaste månad kommit till sin ända. Dagen firades med bokslutsförberedelser och trevlig fredagsmiddag med Victors barnvakt tillika mormor. 

Nu skuttar vi in i februari och ett steg närmare våren! Kan knappt bärga mig!


Intresset för att stöka ner har han efter sin pappa. 

Ensamma hemma

Erik har åkt till Island på konferens och jag och Victor är därmed ensamma till söndag kväll. Då han har blivit lite mer.. hrm.. krävande på sistone känns det lite läskigt, men samtidigt mysigt. Bara jag och han. Precis som på den gamla goda tiden. Imorgon sladdar dock mormor in för att passa barn eftersom jag ska jobba. Bokslutstider - hujedamej. 

Ikväll - för att inte säga idag - har vi haft en heldag som slutade med att Victor däckade. Rakt upp och ner. Bara sådär. 


Dagen tog ut sin rätt till slut. Nu hoppas vi på en god natts sömn för oss alla!

Veckan som gått

Plötsligt går dagarna i ett. Jobb, bokklubb, träning och familjemys är bara några av de saker jag ägnat mig åt i veckan. Idag har jag dessutom klämt in barnpassning och barnfotografering mellan varven. Ett kul avbrott!


Och ja, det är Victor som inte kan hia sig. 

Sherlock

Hur glada är vi inte över att säsong tre av Sherlock Holmes har dragit igång? Hur glada som helst! Och ja, den är minst lika bra som de föregående två, plus att man slipper Moriarty, som var lite av en pain in the ass.
 
Spänningen - liksom Sherlocks logik, sarkasm och fantastiska avsaknad av fingertoppskänsla - är densamma. Om inte ännu bättre. Så för alla er som uppskattar ett bra mysterium - se Sherlock Holmes!
 

Dessutom; Watson's getting married!

En dagens idag igen

I brist på annat bjuder jag på en dagens. Idag igen! Fördelen med att jobba är ju att man piffar sig lite mer än när man bara skrotar runt hemma. Nackdelen med kylan är att man inte gör det. Men såhär ser jag ut idag. Effektiv som få har jag blivit också. På bara 20 minuter var jag helt startklar i morse. Dusch, frukost, tandborstning, sminknig och påklädnad. Swosh. Helt otroligt!
 

Världens bästa kofta från Julie Brandt. Värmer det mesta och livar dessutom upp lite med sina invävda guldtrådar. Till detta min enda behållning från Isabel Marant pour HM. En svart spetstop som rycktes i bara farten. Och en lagom glad måndagsmin till det.

Äntligen helg!

Så kom den efterlängtade helgen! Trots att min första arbetsvecka inte har varit fullt så fruktansvärd som jag först trodde är det ju alltid skönt med lite tid för familjen. Babysim, lunch på stan och inomhusmys har hittills stått på agendan, då termometern visar hela sex minusgrader. Sex skånska minusgrader, ska tilläggas. 

Och på jobbfronten? Det känns som sagt rätt bra att vara tillbaka och efter en givande dag i Stockholm är jag nästan på banan igen. Ska bara lära mig att fokusera och prioritera så är saken biff. Lagom till bokslutet. Som jag inte har saknat dem!



Tillbaka till rutiner

När jag nu börjat jobba har jag slut på ursäkter att inte komma in i mina gamla träningsrutiner igen. Det är faktiskt rätt skönt att inte vara beroende av att Erik ska komma hem från jobbet och därmed missa alla vettiga tider på passen. Idag anlände även mitt nya träningskort så jag gjorde slag i saken och gick på ett tidigt spinningpass. Powerspinning. Lätt det jobbigaste jag gjort den här sidan nyår. Svetten lackade och jag var osäker på om benen skulle bära mig hela vägen hem. Ett par timmar efteråt känns det dock toppen. Nu ska jag tillbaka!


Svettigt var bara förnamnet!

Som vanligt

Så var man tillbaka på jobbet. Som om ingenting hänt. Jag skulle visserligen ljuga om jag sa att jag satt nedgrävd i arbete, men det är nog bara en tidsfråga. På torsdag bär det av til Stockholm och efter det lär jag få att göra tills jag tiger. Fram till dess tar jag det lilla lugna; dricker kaffe och njuter av stillheten. Passar på så länge det varar.
 
 
En jobboutfit för sakens skull. 

Hemma!

En förskjutning fram i tiden senare så var vi hemma. Hemresan gick betydligt snabbare, men var samtidigt jobbigare. Med minimalt benutrymme, ett 8-månaders energiknippe och en krokig rygg skumpade vi över Atlanten för att äntligen ta skandinavisk mark på fredagsmorgonen. Det dröjer kanske ett tag innan vi beger oss upp i luften tillsammans med Victor igen - i alla fall på en sådan lång flygning. Men jag ska inte klaga. Ge mig ett par timmars sömn och jag kommer att se tillbaka på resan med betydligt blidare ögon.
 
Jetlagen har inte varit nådig idag. Jag har gjort mitt bästa för att kämpa emot den; packat upp, tvättat, handlat, ja till och med gått och fått massage, men strax efter sexsnåret på kvällen kunde inte ens jag stå emot ögonens ihärdiga klippande. Nu känner jag mig något piggare men ändå mer än redo för sängen. Godnatt!

Semester

Semestern går på högvarv, till skillnad från hotellets internet. Solen har i alla fall hittat tillbaka och vi varvar solstolen med dopp i poolen och restaurangbesök. Idag ska vi vidga våra vyer och bege oss på utflykt. Mer om detta senare. Adios!


Italian night

Tredje middagen spenderades på resortens italienska restaurang. Tummen upp, men jag måste säga att jag nog föredrar den mexikanska och karibiska maten vi ätit föregående kvällar. Vilken tur att vi är i Mexiko då!


En liten jetlaggad kille somnade vid middagsbordet. 

Vacay!

Så anlände vi slutligen till Mexico. En lite för lång resa kulminerade i en otrolig trötthet, men nu börjar vi komma ikapp tidsskillnaden. Många timmars sömn och en hel del god mat har gjort sitt för att hjälpa oss glömma den långa resan. Att det för tillfället duggar, är grått och lite mulet ute är naturligtvis inte det allra mest önskvärda, men hotellet är fantastiskt och maten likaså. 

Nu håller vi tummarna för mer sol och inga sjukdomar eller magincidenter under resten av vår vistelse 


Något mulen hotellutsikt och en trött liten caballero i vagnen. 

Ett nytt år!

Så var 2014 här. Det känns som om förra året passerade chockerande snabbt trots att det var ett otroligt händelserikt år. Men. Nytt år - nya tag. För första gången i mitt liv har jag inget egentligt nyårslöfte. Vara en så bra mamma, fru, kollega och vän som möjligt, kanske? Ja, så får det bli. 

Nyår firades in relativt stillsamt med en stor och god middag, några flaskor rödtjut, skumpa och fyrverkerier. Istället för att ha nyårsångest har hela nyårsdagen gått åt till att packa. Imorgon bär det av till Mexico. Och totalt ångestfri har jag naturligtvis inte varit idag. Ångesten inför flygresan är abnorm. Hjälp!


Ett gott nytt år!

RSS 2.0