Mismatch

Julen kom. Och den gick. Helt plötsligt är det bara två dagar kvar av 2019 och jag har gjort absolut ingenting på jullovet. Hur skönt som helst!

Julafton blev lyckad! Det var förväntansfulla barn i farten redan på lillejulafton, för att inte säga redan på lucia. Men så började det äntligen närma sig. På kvällen den 23:e fick alla barn öppna varsin klapp. Lyckan var total!

Efter lunch hemma kom tomten på snabbvisit och alla klappar under granen fick öppnas. Därefter promenerade vi bort till mormor, dit en annan tomte också hittade oss. Fler julklappar! Kan det bli bättre?

Tomten hade dock bråttom vidare till nästa familj och efter en hetsig julklappsöppning var det dag för middag. Och lek! Erik fick agera förste lekman.

 

Vi lyckades även knäppa en bra bild på alla kusiner. Trots att småttingarna verkade vilja gå hem och hade satt på sig skor. 

Ingen jul utan systrarnas årliga julbild. Den åker upp på alla sociala medier. En tradition att hålla hårt i. 

Nu laddar vi batterierna för nyår! För en gångs skull håller vi i taktpinnen hemma hos oss, vilket på sätt och vis känns rätt skönt. Barnen kan gå och lägga sig utan att behöva förflyttas senare och vi slipper tänka på transport till och från festen. Vi måste dock tänka på tusen andra saker, men det blir nog kul. Vi säger att det blir kul!

Efter frisören cyklade jag i vind och rusk och gick på kvällen på ett svettigt träningspass. Dagen därpå knäppte jag de traditionsenliga bilderna, som inte fullt återspeglar hur fint det faktiskt var när det var helt nygjort. Och inte kommer att vara förrän efter nästa frisörbesök igen. 

Nog med nostalgi. Här har vi fått köra hela vägen in i kaklet på alla plan för att ta igen förlorad sjukdomstid. Jobb, träning, fest och födelsedagsfirande. Allt skulle bakas in i förra veckan. Denna - och nästa - vecka är tempot inte mycket lugnare heller. Sen är det jul. Jag nästan längtar till januari för att kunna slå ner på tempot lite grann. Inte en julklapp har jag köpt heller. Och inte vet jag hur det går med mitt konsultuppdrag. Jag både vill och inte vill stanna. Mest inte, men det är ingenting vi behöver gå in på nu. Vi tar oss istället en titt på hur december har sett ut hittills istället.  

Julen står för dörren och första gången vi lämnade hemmet efter magsjukedebaklet gick vi till tomten på skyltsöndagen. Var och en klädde sig efter förmåga och julkänslor. 

Väl hos tomten blev Alice blyg, men lyckades få fram att hon önskar sig en diamant. Vem kan klandra henne? Victor vill ha en fotboll. Otto skulle väl bli glad för valfri leksak från syskonens rum. Eller att ens få tillträde till rummen. Det kan få bli hans upplevelsepresent. 

För att bättra på julkänslorna bakade vi lussekatter i torsdags. Det var mest jag som bakade, men desto fler som ville vara med och mumsa på de nybakta bullarna. Inte heller det kan jag klandra dem för. 

I fredags var jag på julfest med jobbet och som på alla bra fester lät jag kameran ligga, men i söndags bjöds det upp till dans igen. Denna gång hos syster Yster, som inte fyllde år, men dagen för festligheterna låg inom felmarginalen. Hon bjöd på afternoon tea och bubbel. En synnerligen trevlig söndag! 

Bonusbild! Har man en lillebror ska man såklart passa på att klä ut honom. Här i klänning. Det gäller att passa på innan den egna viljan blir för stark.