Post wedding

Det är över sedan fyra dagar tillbaka. Känns tomt på något sätt. Mitt första bröllop. Även mitt sista? Vem känner jag som möjligtvis skulle kunna gifta sig nu? (Hoppsan, no offense, hoppas jag). Men det var vackert. Och trots att jag förmodligen var mer nervös än självaste bruden kunde båda av oss stega fram längs mittgången utan några katastrofer. Och ja, talet gick bra. Men Erik tyckte att jag läste innantill. Det gjorde jag inte. Det aset.

Skriver en personal development plan, men lyssnar egentligen på Susan Boyle från "Britain's got talent". Nervkittlande.

Inbäddad länk funkar inte. Kör ändå. Vem bryr sig?

http://www.youtube.com/watch?v=RxPZh4AnWyk


Skitdag

Ibland kommer de. Skitdagarna. Idag är en sådan dag. Allt är lite sugigt. Vädret, hälsotillståndet, tröttman.. Ja, allt rätt och slätt.

Receptet lyder urinvägsinfektion, halsont och en outhärdlig trötthet blandat med kyla, sega arbetsuppgifter, ett tidigt alarm och vetskapen om att det är massa timmar kvar innan jag får åka hem. Värdelöst. Inte att rekommendera.

Jag längtar efter min säng, Erik, tranbärssaft och annat som gör livet värt att leva. Typ penicillin. Vill ha. Nu!

Skoreda

Skulle egentligen städa, men det hela slutade med att jag rev ut alla mina skor i jakten på... skor! Sommarskor, vårskor och framför allt bröllopsskor. Hittade inget av ovanstående, men det är en rejäl röra nu. Så många skor, inga jag kan (vill) använda. Jesus!

Kan annars tycka att många kvinnors förhållningssätt till skor är lite väl överdrivet. Jag menar, att alla kvinnor ska ÄLSKA skor. Lite överdrivet. Men inte mitt förhållningssätt. Det är fullständigt normalt.



Skoreda i garderoben

Puffa?

Australiensiska Kate till mig efter att ha läst mitt bröllopstal på svenska;

"What's Puffa in English?"

Jag;

"It's Puffa. It's a nickname"

Kate, något konfunderad;

"Okay..."

Sedan fick jag inga fler frågor om fenomenet Puffa.

Bloggar

Jag är rastlös. Uttråkad. Sitter och surfar runt på massa andra bloggar och förundras, förvånas samt förfäras över vad som egentligen finns i cyberrymden. De flesta resebloggar påminner mig om vykort från högstadiet, modebloggarna borde oftast skippa texten och bara ha med bilder (ja, ge mig EN modebloggare/bloggerska som kan komponera en mening), och politikerbloggarna är inte helt sällan banala och idealistiska. De är dock utan tvekan bloggarnas räddning. Det gäller bara att hitta guldkornen.

Vilken tur att min blogg är så bra, då.

Bridezilla jr.

IDAG slog det mig. Min systers bröllop är nästa vecka. Nästa vecka! Och jag som bara tycker att veckorna springer iväg. Inget tal, ingen lyckad diet, ingen solbränna, ingenting har jag åstadkommit. Förutom att köpa ett par alldeles för dyra skor, som jag förmodligen inte kommer att använda. Helvete.

Och det här med talet.. Vad ska jag säga? Hur ska jag säga det? Kommer torrbollarna att fatta? Kommer någon att fatta? Kommer någon tycka det är roligt? Någon, inklusive jag själv...

Note to self: Om jag någon gång gifter mig ska jag göra det under följande premisser; inga gäster, ingen fest, inga tal. Okej?

RSS 2.0