Mismatch

.. och även sista dagen i vårt fiskala år. Dagen bjöd på härligt solsken, men allt annat än varma temperaturer. På väg hem från en smirrig wallenbergare på Stures är jag glad att jag valde dunjackan för kvällens äventyr. Morgondagen ska, av ovan nämnd anledning, ägnas åt arbete. Och skämt, förstås!

Matrisorganisationen. Ett utmärkt sätt för ingen att fatta beslut.

När magen kurrar och middagen dröjer. Vad passar då bättre än en smoothie? Banan, frysta bär, en skopa fullkornsvälling (otippat, men gott!) och lite yoghurt eller mjölk på det. Mixa så det ryker. Bästa efter-träningen-målet. Skål!

Hela helgen har gått i ett. Den började med en spontan AW på lilla torg i fredags, fortsatte med eftermiddagsspa och en FANTASTISK middag på Östergatan i Ystad i lördags och avslutades med våffelkalas och solskenspromenad i Västra hamnen igår. Trots det intensiva schemat är den här bilden från vår balkong den enda behållningen från helgen. Tillsammans med alla minnen, såklart.

.. när rubriker som dessa är det första man ser. Bra Sverige!

Nu har jag att göra hela våren. Först ut är Ranelids Augustvinnare. För bokklubben. Och för bloggen, såklart.

Eller lätta skor i alla fall. Ett par andra lila skönheter som jag haffade i Nikes flaggskeppsbutik i New York i december. Inte nog med det, de ökar även träningsmotivationen något. Med betoning på något.

Att min vänstra vad ser ENORM ut på bilden försöker vi att bortse ifrån.

Färska blommor på bordet livar upp det mesta. Oj, vad våren är på språng. Till helgen väntas hela 15 grader och då kanske jag plockar mina egna blommor. Till dess håller jag till godo med dessa lila skönheter. 20 kronor på Ica!

Trots dagens brist på sol känns det att våren är här. När vädret varken kräver dunjacka, halsduk eller vantar trots molnigt väder så vet man. Till skillnad från föregående år hoppas jag att den är här för att stanna nu. I skrivande stund färdas jag genom den skånska landsbygden på väg till Ystad för att fira min svågers födelsedag. De små orterna vi passerar på vägen (vars namn jag inte tänker nämna, då det skulle ta udden av det pittoreska i sammanhanget) är fyllda av vårblommor och knoppande träd och buskar. Om några månader är även strumpbyxorna ett minne blott. Om några minuter den skumpiga tågresan och dagens lunch.

Fredag kväll. Hela helgen står för dörren. Jag har sängen bäddad med rena lakan, en god middag i magen, ett glas vin och en chokladbit på nattduksbordet och dvd:n laddad med kritikernas hatfavorit nummer ett; I don't know how she does it. Som jag längtat. Glad fredagskväll på er!

Vem vill vara utan detta - frivilligt?

Den här fina TV:n köpte min lika fina sambo till vårt sovrum i helgen. Den har allt man kan önska sig. Vit, stilren och med inbyggd dvd. Jag vill alltid ligga i sängen och titta på film. Alternativt vill jag bära med mig min nya TV vart jag än går. Bästa presenten sedan den TV med inbyggd video jag fick i julklapp 1997.

Efter en helg med en skadad och svullen lilltå och mensvärken från helvetet är jag äntligen tillbaka på banan igen. Inte helt, då den sistnämnde fortfarande spökar, men livet är redan idag tusen gånger bättre. De orden trodde jag aldrig att jag skulle yppa. Särskilt inte en sådan här ospektakulär tisdag. Som om inte allt detta vore nog skiner solen från en klar himmel och jag kan verkligen känna våren nu. Som vi har längtat!

Då vår och sommar närmar sig med stormsteg är det ju hög tid att göra upp semesterplaner. Bara orden semesterplaner får det att vända sig i magen på mig. Inte för att jag har något emot semester - tvärtom - men det finns få saker som är svennigare än detta. Det känns som att hela livet rutas in i och med detta. Synka semester, planera en resa, packa en gemensam resväska. Det enda som saknas är ett gäng barn att ta ledigt från dagis för, en gammal tjock hund som ska passas och blommor i radhuset som ska vattnas. Innan jag vet ordet av det säger jag "Vad ska vi äta till middag idag?" för tjugonde dagen i rad utan att ens reflektera över det. Och så ska man pressa in någon slags kärlek däremellan. Man kan ju faktiskt vilja skilja sig för mindre.

Jag känner att jag kom in på ett sidospår där. Semester, var det ja. Jag skulle DÖDA för att åka till Kalifornien, men vi får se. Sol behöver jag, det är en sak som är säker. Och distans. Den oerhört spännande uppföljningen på detta kommer.

Idag jobbar jag hemifrån och då bjuds det på hemlagat. Lasagne och sallad. Tomat, avokado och rädisor. Allt för att slippa jobba. I hörnen skymtas även vårt nya köksbord i den PERFEKTA nyansen av vitt. Nu är det bara stolar som saknas.

I enlighet med större delen av Sveriges övriga befolkning tittar även jag på Melodifestivalen idag. Första gången för i år, faktiskt. Varför titta på alla deltävlingar när man kan gå direkt på gräddan?

Det är kanske inte riktigt den sortens musik jag föredrar att lyssna på, men mycket är trallvänligt och Thorsten Flincks låt är faktiskt väldigt bra. Trots detta är jag övertygad om att Loreen, vars framträdande är lite för konstigt om du frågar mig, kommer att vinna. Svenska folket bjuder sällan på överraskningar när det kommer till sådant här.

Tacka vet jag de gamla hederliga modemen. Då fick man i alla fall det man betalade för. Internet.

Ännu ett bokslut lider mot sitt slut och denna gång spar vi inte på krutet när det gäller firandet. Kvällen börjar på Anglais, sedan vidare ut i Stockholmsnatten.