Niceville

Okej, så I don't know how she does it var verkligen en riktig kalkon. Det hjälpte heller inte att jag somnade efter halva filmen, vaknade, spolade tillbaka och så samma visa en gång till innan jag lyckades se färdigt den. Men nu kan jag ta bort det från min att-göra-lista!

Samtidigt som jag hyrde floppen passade jag även på att hyra omtalade Niceville (något märklig översättning från engelskans The Help), som jag hört så mycket om. Vilken pangfilm! Den lyckades beröra, uppröra och samtidigt berätta en gripande historia, förmodligen mycket snarlik verkligheten. Filmen tog upp svarta hembiträdens roll i amerikanska södern på 60-talet, inte alls olik slavarnas situation 100 år tidigare. Hur svarta inte fick använda samma toaletter som sina vita arbetsgivare eller åka på samma buss, men framför allt hur segrationen i samhället var helt socialt accepterad. Jag chockades över att det inte alls var många år sedan det såg ut på det här sättet, samtidigt som jag alltmer börjar förstå storheten i att USA idag - knappt 50 år senare - har sin första svarta president. Utvecklingen går alltså i rätt riktning. Till och med i USA.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0