If I could turn back the hands of time

Och det kan man ju! En gång om året i alla fall. Vilken befrielse att vakna och inse att klockan egentligen är en timme tidigare. Spenderar sköna söndagen framför nyhetsmorgon och ska snart börja med alla söndagsbestyr. Städa, tvätta, diska, laga mat. Men först lite mer slappande. Hemliga gästen är ju på väg!

En lyckad skilsmässa

Det har väl inte undgått någon att den rödgröna röran bryter sitt samarbete. På tiden, tycker jag och hoppas att detta ska underlätta för vår sittande regering. Och oron över att SD ska ha en avgörande vågmästarroll försvinner kanske. Det här är väl ändå vad man kan kalla för en win-win-situation?



Hoppas att det här är den enda typen av rödgröna röror jag får smaka på i framtiden


Skjutbana

Hela Malmö verkar ha förvandlats till en skjutbana på senaste tiden. Lasermannen 2 härjar fritt och polisen har, inte helt otippat, inte den blekaste. Och det är klart. Om de inte ens kan lösa ett inbrott i en bil som finns dokumenterat på videoband, hur ska de då kunna ta sig an den här - något större - utmaningen?

Jag känner mig inte längre trygg på Malmös gator. Jag tycker nämligen att jag ser lite för etnisk ut för att kunna gå helt säker från en rasistisk vapengalning. Jag håller tummarna och hoppas på ett mirakel. Att polisen ska kunna lösa ett brott, that is.



Skjutningarna i Malmö det senaste året. Mysig stad, det här.


Tappat det?

Är det bara jag eller har TV3 och Alex Schulman tappat det helt? Först kom femman och lillebror Schulman med vidriga Kungarna av Tylösand och nu trean med detta. Finns det ingen klass på TV-tittandet längre? Är public service det enda alternativet som återstår? Verkligen? Tacka vet jag TV4. Nyhetsmorgon och Berg flyttar in. Mer sånt.




Tidsfördriv

Eftersom inga av de bloggarna jag gillar att läsa (och ogillar, men roas av) har uppdaterats på länge får jag väl själv kasta in ett inlägg. Tycker trots allt att veckorna löper på ganska bra, men det är lite tråkigt att jag ständigt befinner mig i någon slags missnöjd nedräkningsfas. Men den här veckan är en bra vecka. Dagen till ära har jag med mig hembakta chokladmuffins till jobbet (ännu osmakade, så jag får återkomma med betyg), en fantastisk träningsvärk och kvällsplaner som lutar åt BodyAttack. På fredag stundar frisörbesök och jag känner mig faktiskt öppen för förslag. Idag, alltså. Oklart var landet ligger när jag väl sitter i stolen iklädd rocken som inte gör någon människa rättvisa. Fortsättning följer.

Härliga höstiga lördag

Ännu en vecka som det känns som om helgen bara rinner iväg. Dock en helg utan några som helst förpliktelser eller måsten. Hur skönt som helst. Idag har jag avklarat vad som nog blev årets sista utomhuslöprunda. Både kylan och mörkret var slående och jag såg det som en fullgod ursäkt till att traska hemåt istället. Steg som steg. Resten av året får det nog enbart bli gymet som sköter friskvården. Några timmar senare jäser vi i soffan efter flygande Jakob och äppelpaj och nu står film med snask på agendan. Inga måsten. Det här med höst är nog ändå inte så tokigt trots allt.

Det nya svarta

Eller den nya tidens AW. Bodypump. Jajemensan, de senaste veckorna har jag skippat fredagsölen och dragit på pump istället. Undrar om denna tradition kommer att hålla i sig även efter stegtävlingens slut..

Nu sitter jag utmattad i soffan och väntar på brakmåltiden med ett glas rött. En förskjuten AW. Det bästa av två världar.


Ett retarderat folkslag

Ja danskarna, that is. Behövs ytterligare motivering verkligen?

Fredagen präglas tyvärr av diverse smärtor i både hals, nacke och rygg. Men det hindrar inte mig. Jag trotsar alla hinder i jakten på vinsten. 3 dagars stegtävling kvar och jag kan inte snubbla på mållinjen nu. Efter dagens obligatoriska långpromenad har det dock utlovats "en hejdundrandes middag" och kanske blir det ett glas vin eller två på det. Det har jag väl ändå förtjänat?

Idag!

Idag är jag:

  1. Trött
  2. Blek (läs glåmig)
  3. Irriterad
  4. Alldeles obeskrivligt dålig på danska

Idag har jag:

  1. Nytvättat hår
  2. Kvällskurs med bostadsrättsföreningen
  3. En sträckning i nacken
  4. Inte alls många steg på mitt samvete

Vilken onsdag, va? Det här kan ju bara bli bättre.

 


Hemgång

Det vankas hemgång. Det är ju trots allt måndag. Att mina arbetsuppgifter sinar ser jag som något mycket positivt. Då kanske min tid här är räknad trots allt. Kan man bli mer negativ än jag, tänker ni nu. Men så är det i Danmark. Här vill man inte vara.

Blåbärsmuffins!

I morse vaknade jag konstigt nog med ett enormt sug för storbak. Sagt och gjort. Inventering i kyl och skafferi ledde till nybakta scones till frukost, följt av ett gäng blåbärsmuffins. Två muffins stark sitter jag nu och försöker motivera mig att ge mig ut i det vackra vädret. Tyvärr stoppar alla veckans repriser på TV min framfart. Och de nybakta muffinsen såklart..


Nästan såhär fina blev även mina muffins. Nästan!


Godmorgon!

Efter en härlig sovmorgon är jag äntligen uppe på benen. Stepup-passet jag tänkte delta i denna förmiddag försummades och jag tänker suga ut det sista av höstvärmen utomhus istället. Mitt mål för dagen är att komma ifatt i stegtävlingen. Jag börjar bli riktigt trött på stressen runt denna tävling och längtar så till nästa söndag då den är över. Min "tunna" start på 18512 steg vore idag ett drömresultat. Men nog om det. Snart ska jag ut och traska. Snart! Ska bara...

Fredag!

Så mycket lättare livet brukar kännas på fredagar. Det var det mantrat som över huvud taget fick upp mig ur sängen i morse. Och knappt det. För idag känns inte livet så lätt. Jag är oerhört trött och kan knappt vänta tills jag får bege mig tillbaka min långa resväg igen. Börjar kunna det här nu. Nästa utmaning, tack!?

I helgen ska vi fira nyförvärvad tingsnotarietjänst med middag och bio. Äntligen en helg utan några måsten. Tummen upp!

Grattis Erik!


Höstmörker

Nu är hösten verkligen här. Med besked! På den supersnabba (läs snabb som i kort, inte kvick)morgonpromenaden i morse (ja, fortfarande stegtävling) var det becksvart ute. Nu har det svarta övergått i något slags grått dis och jag inväntar med spänning de första tecknena på höstdepp. Förutom en likblek nyans i ansiktet, som sakta sprider sig till både armar och ben, har jag inte märkt någon avsevärd skilland. Tvärtom tycker jag att det är lite mysigt att sitta inomhus, dricka te och tända ljus (okej, jag dricker inte te och tänder nästan aldrig ljus, men det låter ju bättre än verklighetens vatten och glödlampor). Jag känner mig även nöjd med beslutet att tacka nej till att än en gång bli ivägskickad likt en outsourcad indier. I eftermiddag väntas spännande besked, därefter en höst i hemmakvällarnas tecken.

Motarbetad

Idag är ingen bra dag. Det är bara en sådan dag då allt går fel. Det började redan i morse när en stor och mycket röd blemma uppenbarat sig mitt på kinden. Sekunden efter sprack mina strumpbyxor och sedemera var Danmarkståget försenat, varpå den tjocka kvinnliga busschaffisen vägrade låta mig åka på mitt vanliga tågkort. Vips var jag 20 minuter försenad till jobbet. Nu har jag en hel drös med samtal att ringa, men har glömt telefonen hemma. Ute blåser kalla, hårda vindar och jag känner mig utsvulten.

Nej, idag är ingen bra dag för i-landsproblem.


RSS 2.0