Frisör-tajm
Så har ett - som alltid - välbehövligt frisörbesök kommit till ända. Trots tidigareläggning av besöket har det gått alldeles för lång tid mellan varven, vilket har fått mig att inse att det är dags att korta ned glappen. Något annat det
var dags att korta ned var ju mitt alldeles för långa hår. Det har blivit långt på ett sätt så att det inte går att göra något med det, det hänger och bara… är. Jag föreslog snabbt ett drastiskt klipp på kanske 20 centimeter. Min frisör - som känner mitt
hår bättre än jag - var inte övertygad så vi enades om cirka tio. Så skönt! En befrielse! Äntligen kan jag ha det utsläppt igen. Och ett något kortare hår är ju snyggare uppsatt än en lång och tung tofs. I min mening.
Den klassiska förebilden. Före som i för jävlig.
Håret. Tio centimeter slitna toppar. Mer än vad det ser ut att vara.
Och så en selfie i fruktansvärd belysning på frisörtoaletten när jag äntligen lyckats vända benan rätt. Att det alltid ska vara så svårt.
Husägare!
Efter många om och men, närmare hundra visningar i bagaget och tusentals klick på hemnet har vi nu äntligen köpt hus! Man vet när det är rätt - eller hur är det? En femton minuter lång visning på söndagen följdes av ett snabbt grundbud, som på måndagen
kryddades ytterligare för att kontraktet skulle vara i hamn. Det känns verkligen helt overkligt att vi i februari flyttar till ett hus - på drömläget. Nu ska vi bara härda ut ett par månader - och en jul - i lägenheten. Den som väntar på något gott…
Här ska vi bo! Snart!
Slättarps
Ett av de mysigaste utflyktsställena i "vår" trakt måste ändå vara Slättarps. Här finns mat, shopping, möbler, blommor, kläder och lek för barnen. Samt helt rimligt avstånd för en dagsutflykt.
Hedda mumsar på..
.. och spexar lite.
Jag gör ingetdera, men lyckades ändå föreviga min tröja på bild. Jag har inte köpt den på Slättarps, men den finns även där. Det gällde att inte få personalen att tro att jag provade deras upplaga. Man är ju inte jättesugen på att dubbeldebiteras.
