Redo för höst!

Nyss utkommen från frisören känner jag mig fräsch och redo för att ta mig an hösten. Att bli av med det gulnande sommarhåret och de otroligt slitna topparna var mycket välbehövligt. Trots att jag inte ser så glad ut på bilden är jag nöjd över såväl färg som klipp. Nu ska jag sabba allt med att gå till gymmet!



AKB

Stormen kring moderaterna har väl inte undgått någon. Anna Kinberg Batra mer eller mindre tvingades avgå som partiledare efter krav från hälften av länsförbunden. Tycka vad man vill om AKB och hennes ledarskap, men sättet det här sköttes på var allt annat än snyggt. Vuxenmobbing, rent ut sagt. 
 
Att ta över efter Reinfeldt var nog svårare än man hade tänkt sig. Hans "öppna-era-hjärtan-politik" satte djupare spår än vad folk då kunde - eller snarare ville - ana och det faktum att han avgick på valnatten och därefter så gott som gick under jorden hjälpte föga. Jag hävdar fortfarande att Decemberöverenskommelsen, som ingick under Reinfeldts ansvar, var och är det största sveket mot borgerliga väljare i modern tid. 
 
Att AKB fick i knäet på sig att förändra flyktingpolitiken och behandla SD som vilket riksdagsparti som helst underlättade inte opinionen, men nådastöten var nog att hon var kvinna. Vem annars blir bedömd utifrån hur mycket hen ler eller hur lite "robotlik" en är i sin framtoning. Att ens blanda in hennes utseende eller karisma känns inte bara irrelevant utan rent ut enfaldigt. En man skulle definitivt inte bli bedömd på de grunderna, och det skulle nog inte ligga honom i fatet att han inte verkade så hjärtlig. (För med handen på hjärtat; vilken manlig nutida politiker i Sverige är oerhört karismatisk OCH snygg?).
 
Partiledarbytet blev oundvikligt för såväl Anna Kinberg Batra som för moderaterna, men nu kommer nog deras svåraste prövning någonsin. Vem ska in och vända opinionssiffrorna bara ett år före val? Ulf Kristersson? Mikael Odenberg? Då har M för evigt i alla fall förbrukat min röst. Det som behövs är en ny kultur - inte någon som går i samma gamla fotspår. Fortsättning följer med spänning. Eller åtminstone avmätt på behagligt avstånd.

Bröllopsyra

En dryg vecka efter förra helgens festligheter har jag samlat ork för att uppdatera ett inlägg. Förra veckan var tung. Framför allt kände jag en enorm trötthet, som aldrig tycktes släppa. Nu har en mycket lugn och skön helg förlöpt och jag känner för första gången på länge att jag har lite extra energi över. Bra det, med tanke på att jag ska börja nytt arbete om en vecka. 

 

Hur som helst. Bröllopshelgen. Efter otroligt mycket fix och trix hemma med smokingar, skjortor, klänningar, skor och presenter, tog vi flyget till Visby på fredagseftermiddagen. Väl framme var det ett intensivt schema som bjöd på många festligheter, men lite egentid. 

 

Det var längesedan jag var på bröllop, framför allt ett kyrligt sådant. Jag är fortfarande inte överdrivet imponerad av den typen av cermonier, men det var väldigt vackert, med skönsång och fint väder. Efter kyrkocermonin körde bussen oss vidare till Ihre Kvarn, där festlighterna gick av stapeln. Det hade sparats in på inget. Platsen var idyllisk, med den enda reservationen att ett par fler toaletter inte hade skadat. Middagen och festen, var fantastisk, med god mat och dryck, härliga och fina tal och god stämning och glatt humör.

 

I vanlig ordning hade jag min telefonkamera i tryggt förvar i väskan större delen av kvällen, men ett par mer eller mindre bra bilder knäppte jag av. 

 

 

Enda bilden som knäpptes på min klänning i helfigur. Mycket snarlik de i inlägget nedan, men här var jag fix färdig för festen. Lite missnöjd med håret i efterhand. Men det var ingenting som inte lite skumpa kunde råda bot på.

 

 

Cermonin i kyrkan. Prästen var lite av ett original och tillät applåder i kyrkan. Jag kände mig som en hädare.

 

 
Brudparet kommer glada och lättade ut från kyrkan och vi kastade rosenblad. Nu är de man och hustru!
 

 

Toastmasterparet hälsar välkomna till festen i sann Gatsby-anda. Let the party begin!


Wedding crasher

I helgen åker jag till Gotland för att gå på ett efterlängtat bröllop. Jag känner varken bruden eller brudgummen särskilt väl och kan väl därför kategoriseras in som en äkta wedding crasher. Men! Den förväntade klänningspaniken har uteblivit. Jag har tagit det piano och inte tänkt på klänning på hela sommaren. Förrän jag surfade in på Rodebjers nyheter och hittade en festglad godbit, som jag efter moget övervägande klickade hem. Sedan var saken biff. Jag har inte ens tittat åt en annan klänning sedan dess. Denna få duga! 

 
 
 
Den här klänningen plus fixat hår minus konstiga läppstiftet och sura minen.

Morgonstund..

.. har guld i mund. Framför allt när man för en gångs skull INTE behöver stressa för att lämna på förskolan och komma iväg. Utan ta ett möte hemma och en lång ensamfrukost till det. Ett sådant njut!



Dagens viktigaste mål! Och för er som inte testat att ringla lite rostad lök på en äggmacka; gör det!


Rutiner

Så sakteliga lämnar vi semestern bakom oss och börjar komma tillbaka till vardagen. Det är fortfarande ett sjå att få upp alla (inklusive undertecknad) på morgnarna, men det blir lättare och lättare. Rutinerna trillar tillbaka en efter en. Vi lagar middag hemma och jag tar med lunchlåda till jobbet. Jag har besökt gymmet om än inte så frekvent som jag önskat. Men det får det bli ändring på. Tre gånger i veckan borde man väl åtminstone kunna upprätthålla!? 

 
 
Här är jag efter ett snabbpass på lunchen. All träning är bättre än ingen, eller hur!?

Augusti

Augusti har dragit igång med stormsteg. Min allra sista månad på det här jobbet. Allting jag gör nu gör jag för sista gången. Overkligt.

Förutom att jobba har vi även hunnit med en massa trevligheter. Poolparty i Lerberget och träff med vänner på Österlen. Mat, mat och mat. Nu är det hög tid att komma in i lite rutiner. Hemlagat och träning. Gå och lägga sig i tid. Jag längtar!
 
 
Poolen full!

RSS 2.0