Skolavslutning
Den stressigaste tiden på året är här! Överlämning och femton andra samtidigt pågående processer på jobbet, aktivitetsavslutningar, förskolestudent och skolavslutningar. Har jag glömt något?
Efter förskolekörens framträdande på Malmö live i tisdags var det dags för förskolestudent i onsdags. Det tredje - tillika sista - barnet som går ut från Älggårdens förskola. Vår älskade förskola som stänger till hösten. Hedda får därmed byta efter sommaren, vilket såklart känns ledsamt, men nog i det långa loppet blir bra ändå. Det måste det ju bli.
Hur som helst. Otto med bästisarna Noah och Isabel åkte runt i "kortege" dagen till ära. De tre har följt varandra sedan inskolningen 2019 och kommer nu även att börja i samma klass till hösten. Hur gulligt är inte det?!?
Bästis nummer 3 - Eldar - ska också börja i samma klass!
Otto var finklädd och vattenkammad och Hedda ville inte vara sämre. Tyvärr öste regnet ned stora delar av dagen, men vem bryr väl sig om det en festlig dag som denna?
Regnjacka och gummistövlar på!
Dagen därpå var det riktig skolavslutning för de stora barnen och betydligt bättre väder. Alice bytte kläder fem gånger innan valet föll på den klänning vi köpt för ändamålet från början och Victor körde på sin nya grisch-stil. Inga tvång om icke-fotbollskläder som tidigare år.
Grisch! I skjorta och chinos och nyklippt frippa.
Alice var också nyklippt och vitklädd från topp till tå. Kakorna i burken stod jag och bakade natten innan för att ha med på hennes avslutningsfika.
I Victors klassrum efter dubbla skolavslutningar var till ända. I år fick vi vara med på både lågstadiets och mellanstadiets skolavslutningar. Nästa år samma sak och då slänger vi även in ytterligare en skola i matchen. Men till dess är det ett år kvar och jag kommer hinna glömma hur jobbigt allt sådant här är.
11-åringen
Sist ut för i år - exklusive undertecknad - är Victor. 11 hela år - vart tar tiden vägen?
Hedda, 3 år!
Efter att ha sett sina syskon och sin pappa fylla år var Hedda minst sagt fylld av förväntan att få göra samma sak själv. En positiv sak med Heddas födelsedag var att hon fyllde år på en söndag, så vi slapp stressen att gå upp, sjunga, fixa frukost och få iväg alla. Nu skulle vi bara upp, sjunga, fixa frukost och ge oss av på diverse aktiviteter. Same, same, men lite mer tid.
Äntligen! En glad liten tjej fick presenter på sängen. Alla barnen i sängen börjar bli tradition på födelsedagar.
Allt var kul! Alla presenter var roliga! Framför allt att öppna dem, ett underskattat nöje.
Och här är hon - utsmyckad i större delen av morgonens presenter.
Frukost för lilla födelsedagsprinsessan!
Sedan blev det dans och jag lyckades fånga Hedda på bild innan hon bröt ihop helt och bara ville bli buren. Jag börjar så smått undra vem den här träningen egentligen är till för och om det verkligen är värt de sura slantarna att fortsätta nästa termin..
Regnet öste ner, men familjen var utflyktssugna. Till sist åkte vi till Katrinetorps mysiga lilla restaurang. Vi kunde tyvärr inte njuta av den vackra blomträdgården i regnet, men njöt desto mer av maten.
Jag åt en vegetarisk variant, som var jättegod! Jag försöker alltid ta vegetariska alternativ när jag inser att det är något jag inte skulle klara av att laga själv hemma.
Mormor kom framåt eftermiddagen. Hedda satt på högkant och underhöll hela sällskapet. Alla blickar på henne, precis som hon vill ha det.
Present hade mormor också med sig och den var uppskattad! Doktor Hedda, at your service.
Glad och nöjd tjej efter en fullspäckad dag, som avslutades med tårta. Min lilla trotsiga 3-åring!
Firandet fortsätter
Nu känns det att födelsedagssäsongen är igång och två dryga veckor efter Ottos 6-årsdag var det dags för Alice att fylla 9 år. Tiden fick mig att inse att de senaste nio åren har gått oerhört fort och om lika lång tid igen kommer jag att fylla 50.. Vi fokuserar inte mer på det här! Alternativet är ju trots allt inte bättre.
Alice - alltid sovandes med sovmasken på. Lillasyster - alltid ett stående inslag i sängarna på födelsedagar.
Att köpa present till en nioårig tjej är lätt och svårt. Lätt för att hon i princip bara önskar sig kläder. Svårt, för att det ska vara RÄTT kläder. Och kankse inte bara kläder.. Well.. Hon fick också lite krimskrams. Och tårta, som synes.
Födelsedagsbarnet i ytterligare en uppsättning. Ny för dagen.
Tre dagar senare firade vi 11-årig bröllopsdag och slog på stort. Eller vi uppmärksammade i alla fall dagen. Med finlunch på Bydhytten i Skanör med alla barnen. Mysigt!
Alla barn samlade på den stora stolen. Skiftande humör och rörlighet på barnen.
Blickar ut över havet.
Dagen efter fyllde Erik år. Detta hindrade dock inte alla våra aktiviteter från att äga rum. Dans för Hedda. Fotbollsturnering för Otto. Dans för Alice! Fotbollsmatch för Victor! Kalas! Schemat var fullspäckat. Som vanligt.
Denna lilla danstjej skakde loss på morgonens pass..
.. medan hennes storebror stendäckade i bilen efter livets första cup och livets andra kompiskalas. Med godispåsen i högsta hugg!
Och plötsligt! Mitt emellan alla aktiviteter lyckades jag och Erik få in en ensam födelsedagslunch på Mastio med alla barnen iväg och Hedda sovandes i vagnen. Man får uppskatta de små ögonblicken i livet. Samt ta en andningspaus innan två nya födelsedagar infaller i maj.
Påsken
Påsken är min absoluta favorithögtid. Flera dagars ledighet, ofta lite härligt väder och - till skillnad från julen - inga direkta måsten. Eftersom påsken inföll tidigt i år lämnade kanske vädret lite mer att önska, men vi lyckades i alla fall ha uppehåll och komma ut på ett par utflykter. Mysigt mittemellan kvartalsbokslut och födelsedagar.
Påskfirandet inleddes med långfredag hos Adamssons. Påsktårta till alla barnen, var det enda jag lyckades fånga på bild.
På påskafton styrde vi påsklunch hemma hos oss. Vi skippade sillen till förmån för lax och annat som faktiskt är gott. Sedan blev det äggjakt med skattkarta!
Lycka när alla barnen har hittat sina ägg!
På påskdagen styrde vi kosan - tillika bilen - österut och landade på Olof Viktors i Glemmingebro. Där fikades det och...
.. jag lyckades mer än en gång fånga alla fyra barnen på en och samma bild. Det måste vara någon typ av rekord!
Och vad är väl en långledighet utan minst en fotbollscup? Ingenting såklart!
Vi fick också lov att ägna oss åt det som påsken verkligen handlar om - Jesus död och lidande när Alice i vanlig ordning uppträdde med kören i kyrkan. Kyrkan och Limhamns IP - två ställen jag spenderar större delen av min vakna tid på.
Otto, 6 år!
Efter månader av nedräkning var det äääntligen dags för Ottos födelsedag i måndags. Vi har pratat om detta varje dag från att det var cirka 45 dagar kvar. Så ni förstår ju peppen. Att äntligen fylla år! Och 6 år dessutom. Åldern när han ska ta klivet från förskola till skola. Stort!
Han väcktes med skönsång och presenter på sängen.
Alla syskonen ville vara med och titta. Först ut med födelsedag för i år och konceptet är fortfarande spännande..
Sedan skulle det hastas iväg till förskolan. Otto var finklädd och glad iklädd sina nya älskade blinka-skor, som var morgonens höjdpunkt.
Hedda var också fin, men inte lika glad. Det är ju aldrig roligr när fokus är på någon annan.
Efter förskolan blev det mer firande och mer presenter. Ett stort fotbollsmål!
Hedda tyckte dock att det fick räcka nu. Hur mycket uppmärksamhet ska en och samma person (som inte är hon?) få?
Tårta, presenter och världens gulligaste 6-åring!
Och så en throw-back till för sex år sedan när han var alldeles ny på patienthotellet i Lund. De överdriver inte när de säger att time flies!
Säfsen
Efter ett par års dvala insåg jag att plötsligt är ALLA på skidresa. Hela tiden! Har det alltid varit så? Eller har våra barn varit för små för att jag ska ha insett det? Hur som haver - att göra som alla andra är sällan en god idé, men att ta en kortare
avstickare till det sydligaste av fjällen kan vara det. Jobbigt, men kul!
Vi fick tag i en mysig liten stuga inte alltför nära backarna till hyfsat pris. En halv vecka fick räcka, eftersom det var vad jobbet tillät. Om det var mysigt? Ja! Om det var jobbigt? Ohja! Men mest mysigt. Och kul att se barnen på skidor röra på sig
hela dagarna och sedan somna helt utmattade på kvällarna. Det gällde visserligen inte bara barnen. Även om Hedda var i minsta laget fortfarande fick vi ändå ut lite mer av resan den här gången än vad vi fick för två år sedan. Fast vädret var finare
då. Man kan aldrig få allt.
Finns det något mysigare än stugmys? Skrota runt i underställ, äta en god middag, tända en brasa och kanske avrunda med en bastu.
Hedda var som vanligt needy och inte överdrivet förtjust i snön. Men hon gjorde bästa av situationen. Spexa kan man ju aldrig få nog av. Snö eller ej. Något hon däremot var desto mer förtjust i var...
... after-ski. Kids edition. En Filurius, tack!
Och en Filurius till Alice, som kämpat på i backen hela dagen.
Någon annan som kämpade på bra var Otto. Skidskolan var inte favoriten, men han tog sig igenom den. Åkte lift och plogade. Plogade och åkte lift.
Också jag!
Två barn som verkligen fick blodad tand för skidåkning. Jag är OBESKRIVLIGT trött på alla inlägg från skidsemestrar där uteslutande ALLA föräldrar skriver samma sak; "det lossnade verkligen för lille xxx". Med det sagt - det lossnade. Typ.
Til next year, Säfsen!
Nyårsafton
Efter en evighetslång hosta, som tog ny fart i juldagarna, kom nyårsafton och hopp om hälsan. På grund av ett evinnerligt hostande och dålig sömn firade vi hemma - bara familjen. Precis som jag vill ha det.
Jag lyckades få alla att klä upp sig och ställa upp på bild. Inte helt lätt med julafonsfotandet i färskt minne. Men skam den som ger sig.
Nyår equals hummer. Och champagne! Och noll stress när det bara är familjen och inga gäster att bry sig om.
En familjekonstellation, en outfit. Och brist på en i Heddas fall.
Delar av familjen del 2. Här hade jag svidat om till långbyxor och en topp, som jag aldrig verkar få användning för. Alice bytte också till byxor av förekommen anledning och Hedda lyckades få på sig en klänning. Erik oförändrad.
Fyrverkerier i ösregn från fönstret. Bättre bilder har väl förekommit. Både bättre och sämre nyårsaftnar också, men denna var ändå helt okej. Regn och rusk och pigga barn. Och även pigga föräldrar dagen efter, vilket kändes otroligt välkommet. Bakfylla
känns väldigt 2023. Nu ser jag frame mot ett nytt år - trots att januari är något av det värsta jag vet. Men sedan! 2024 - bring it on!
Julafton
Det blev en mysig jul i år! Snön och kylan, som kom tidigt i år låg såklart inte kvar. Plusgrader och regn stod på menyn, men vem är jag att klaga!? Vi har ett hus i år! Och när är det egentligen bättre bo i hus om inte till jul?
Julgranen kvällen innan med alla paket under granen. Det blev för många - även i år. Och ett litet helvete att paketera in allting, kan tilläggas.
På morgonen slets paketen i strumporna upp. Strumpor på spiselkransen - eller över öppna spisen - i alla fall. Precis som när jag var barn. Precis som hos Fanny och Alexander.
Grötfrukost och julduken på plats. Eftersom julen i mångt och mycket går ut på att äta mat vankades det - strax efter frukosten - jullunch hos mormor. Vi tog en promenad dit, drack bubbel och åt mer mat.
Sedan väntade det värsta med julen - att ta en bra bild på alla barnen. Till slut gav jag upp bra och nöjde mig med en bild där alla tittade mot kameran och ingen tramsade. Svårt med det sistnämnda när Otto inte var på humör och Hedda lyckats haffa - och få igång - en ficklampa.
Väl hemma igen var det dags för mer mat. Mormor följde med och lagom tills att pappa skulle ut och köpa tidningen knackade det på bakdörren...
Döm om vår förvåning - och rädsla - när tomten stod där med en yxa i högsta hugg. Men julklappar blev det! Så att det räckte och blev över.
Julaftonskvällar bör alltid innehålla lek med julklappar och lågmält surr om highs and lows under dagen.
Och en sällsynt bild på oss. Äntligen fick jag änvänding för mitt guldiga rea-kap från Dagmar. Allt som allt en mycket lyckad jul!
Stockholm
Efter att jag avslutat ett intensivt konsultuppdrag för gott tog jag ett par dagars välbehövligt höstlov. Efter att ha skjutsat Victor till olika fotbollscamper över hela Malmö i tre dagar och en heldag med alla barnen på Stadsbiblioteket åkte jag,
Alice och Victor tåg till huvudstaden för att bo på hotell, gå museum och äta på restaurang. Bland annat.
Men first thing first.
Vi inledde ledigheten med ett besök på biblioteket. Pyssel, lek, tipspromenad och lån av tåglektyr. Världens roligaste förskola, tyckte Otto.
Dagen efter bar det av till Stockholm. Barnen var jätteduktiga på tåget och varken gnällde eller kräktes. Detta kan dock inte sägas om alla övriga medpassagerare.
Väl incheckade fick vi en drink i baren på hotellet med världens värsta belysning.
Sober October var slut så jag firade med ett glas bubbel innan vi begav oss ut på stadsvandring..
.. och ett välbehövligt besök på Vapiano. Vi hade ju inte ätit på hela dagen. Jag vet att Vapiano finns i Malmö, men vi har inte varit där på evigheter och pizzorna smakade så bra. Mycket godare än jag minns dem.
På lördagsmorgonen styrde vi kosan mot Djurgården och Vasamuseet. Alice var trött i benen, men Victor var taggad. Därefter blev det kultur i form av slottet, vaktavlösning och riksdagen.
Regnet hängde konstant i luften.
Vi hann även med ett 1-årskalas för lilla Ingrid. Det var hyrd lokal, bubbel, bullar och tårta. Är det en Stockholmsgrej?
Vi gick inte hungriga många minuter under resan. Direkt från kalas till Kho Phangan - himmelriket för barnen. Och krypavstånd hem.
Sista dagen gick vi tillbaka till slottet, och in den här gången. Här i representationsvåningarna.
Hela stan var fylld av höstlovsskoj för barn och även på museet Tre Kronor - källaren av det som återstår av det gamla slottet - bjöds det på skattjakt och priser.
Sedan var det dags att åka hem! Fullspäckade, men härliga dagar med mycket mat i magen och många steg i benen. Tack för det Stockholm!
Halloween
Barnens favorithögtid är äntligen här. Jag pratar såklart om halloween.
Alice och Victor var först ut med halloweenfirande i skolan. Alice gick som synes som Wednesday. En fullträff, men för att vara helt ärlig gör ju peruken det stora jobbet. Dagen efter var det halloweenkalas hos en kompis och samma kostym åkte på igen.
Varför krångla till det?
Hemmet var pyntat till Halloween. Årets fulaste högtid.
Och slutligen var det även dags för smååringarna att ha halloweenfest på förskolan. Otto var fullt inställd på att vara utklädd till Batman. Lyckligtvis har vi en hel arsenal av sådana dräkter, så det var bara att välja och vraka. Hedda hittade en lite
för stor Spidermandräkt…
.. som hon vägrade ta av sig, till och med när hon skulle sova.
Dagen efter kom hon dock på bättre tankar och gick på festen som världens gulligaste häxa. Spana in den lilla hatten. Hur gulligt!? Och snipp, snapp, snut så var Halloween slut för den här gången.
Slut på semestern
Semestern, som bestod av fyra veckors sammanhängande ledighet, vilket är längre än någon tidigare sommarsemester jag haft, kom även den till ett slut. Efter oerhörda mängder regn kom pyttelite solsken och sen ännu mer regn. Men varför klaga?
Vi hittade våra egna små ljusglimtar och tog till vara på den lediga tiden tillsammans. Nu är vi SÅ redo för att barnen ska börja förskola, fritids och skola igen. Vad mig själv anbelangar hade jag nog utan problem kunnat vara ledig fyra veckor till.
Sista lediga helgen åkte vi till Strandhuset i Sibbarp för en bättre middag. Barnen kan spela minigolf utanför - om vädret tillåter. Vilket det stundtals gjorde.
Själv drack jag Sancerre och väntade på maten. Gott!
Röding. Väl värd väntan.
Lilla modelejonet.
Och här var jag. Hemkommen efter småregnig cykeltur. Klädd i Toteme och Dagmar.
Häpp!
Skolavslutning
Ett helt läsår har gått till ända och för Victor är hela lågstadiet över. Det var inte utan känslor jag stod på skolgården det här året.
Innan barnen gav sig iväg på morgonen var det inte stressfritt. Jag hade bakat kakor hela natten till Alices avslutningsfika och kämpat med att få på Victor annat än fotbollskläder.
Alice överraskade med att vara en av tre i sin klass som läste dikt inför alla. Så duktig och modig tjej!
Efter avslutningen åkte vi till Geijersgatan 53 och firade barnens avslutning. Så snart chokladcroissanterna var uppätna var de dock väldigt ivriga att komma därifrån.
De små hade också klätt upp sig för avslutning. Bilden är dock tagen efter dagens slut, varav alla smutsfläckar.
Ombyte innan fredagsmys. Nu stundar ett par veckor på fritids innan det är dags för ett rejält sommarlov.
Fler födelsedagar
Jag fick ett litet andrum, det fick jag. Efter Eriks födelsedag hade jag ganska exakt tre födelsedagsfria veckor och gott om tid att förbereda mig på vad som komma skulle. Det gjorde jag såklart inte utan tog allt på uppstuds dagen innan. Heddas födelsedag
sammanföll olyckligt nog med en konferens i Karlshamn, men jag kom hem och kunde fira henne hela kvällen och helgen. Även Victors födelsedag sammanföll med en konferens, men denna gång tackade jag nej. Och skönt var det, trots att det såklart kändes lite
deppigt att inte få hänga på Mölle med kollegor. Men vad är väl en bal på slottet när man kan fira sin alldeles egna 10-åring på Bakken? Och inte lider jag av fomo, utan snarare jomo (joy of missing out).
Hedda på 2-årsdagen. När blev hon så stor? Hon var ju nyfödd alldeles nyss.
På lördagen grattade vi Hedda med skönsång och presenter. Allt noggrant förberett innan min konferensresa. Och alla barn fick hjälpa till att öppna paketen. Men…
Det var inte idel glada miner, det var det inte. En 2-åring kommer också med en hel del humör och en stark vilja. I alla fall i Heddas fall.
Lyckligtvis vänder humöret lika snabbt som det slår till. Här med en av de mest uppskattade presenterna; solglasögon. Eller ögon-glas, som Hedda säger.
Sötaste lilla Hedda. Mitt hjärtas stora fröjd!
En annan fröjd är ju såklart hennes storebror, som fyllde hela 10 år. Det skojar man inte bort!
Fantastiskt skönt att barnen "lyckats" pricka sina födelsedagar med helgdagar det här året. Även Victor fick hjälp med presenterna i sängen.
Tvåsiffrigt calls for munk till frukost. Precis som födelsedagsbarnet önskade sig.
Efter en fotbollsmatch packade vi in hela familjen i bilen och styrde kosan över bron. Mot Danmark och Bakken. Nöjesfält på födelsedagen slår väl aldrig fel!? (Men oj, vad fel det skulle slå om jag får det i 40-årspresent…).
Dagen bjöd på strålande sol. Helst hade jag kanske velat avnjuta ett glas rosé i solen, men istället fick jag ställa upp som barnens medpassagerare i alla åkattraktioner. När jag - efter att ha köat i 40 minuter - hängde upp och ner 20 meter upp i luften
samtidigt som jag snurrade runt, runt kände både jag och min mage någonstans att botten var nådd.
Det blev lugnare aktiviteter. Såsom att vinna en jättestor fotboll. Och allt var såklart värt det när Victor - med svenska som modersmål - yttrade orden "best birthday ever" hela hemresan.
För gamla goda tiders skull. Jag - något yngre - och Victor - mycket yngre. Blott tre veckor gammal, lite skelögd och helt underbar. Grattis till killen som gjorde mig till mamma!
Alice, 8 år!
Knappt hinner en födelsedag tona ut förrän nästa tar vid. Och så ser den ut för oss, våren. Nu var det Alices tur att fira sin hett efterlängtade 8-årsdag. Lyckligtvis sammnföll den med påsken, så vi slapp hasta iväg till olika håll.
Glad, nöjd och förväntansfull tjej med en alldeles lagom mängd paket.
Frukost med färska bär och än fler paket.
Iklädd sina nya gymnastikkläder var lyckan över att få en smartklocka enorm. Mycket större glädje än när storebror fick en sådan för två (eller var det tre?) år sedan.
Efter utflykt till Ljunghusen bjöds det på traditionsenlig marängtårta hemma. Mormor kikade förbi och Alice öppnade ännu fler paket.
Glad och nöjd tjej efter firande hela dagen lång. Ganska glad och nöjd mamma, som inser att två av fem av vårens födelsedagar har seglat förbi. Det återstår dock att se om det blir något kalas för kompisarna i år...
Otto, 5 år!
I lördags fyllde Otto äntligen 5 år. Som han har längtat. Han har längtat så länge och så mycket att han till och med var inne på att han skulle fylla 6 år. 5-årsdagen kan helt enkelt inte ligga så långt bort i tiden. Men så plötsligt var det dags!
Det var längesedan vi hade en födelsedag i familjen så alla var lika taggade. Alla ville hjälpa till med Ottos - inte helt blygsamma - samling presenter.
Lyckligtvis fyllde Otto år på en lördag, vilket innebar noll stress att komma iväg till diverse förehavanden.
Födelsedagsfrukost och en femma i bullen. Äntigen en hel hand!
Och födelsedagsbarnet själv var på strålande humör!
På eftermiddagen blev det tårtkalas och fler presenter. Bästa presenten kom från mormor; en Messidräkt med tröja, shorts och strumpor.
Själv bytte jag också om till kvällen, men körde på en mindre fotbollsfokuserad outfit. Svart, för ovanlighetens skull.
Nu laddar vi om batterierna för fler födelsedagar. En av fem på sex veckor avklarad. Lika bra att lämna ballonger och girlanger uppe ett tag framöver.
Nystart!
Nytt år! Nytt jobb! Och nya resolutioners att ta hänsyn till på gymmet.. Jag vet att 2022 var ett stressigt och värdelöst år här inne, men nu är jag på banan och taggad på att SKRIVA igen. Eller? Varken motivation eller humör är på topp just nu samtidigt
som jag är mitt uppe i en stökig upplärning och jobbig flytt, men jag tänker ändå att 2023 är året jag kommer tillbaka. Häng med!
På nytt jobb. Hade glömt hur svettigt det är att vara ny.
På gymmet. Svettigt på ett annat sätt! Här är det många nya, som inte verkar bekommas alls över att de inte hör hemma här. Längtar till februari!
Och nytt år - nya sjukdomar. Här har vattkopporna härjat sedan juldagen och nu har vi massa nya sjukdomar att se fram emot i år. Vabruari är på ingång!
Gott slut!
Så var 2022 till ända. Jag har svårt att göra en resumé över året för jag har fortfarande inte landat i om det var bra eller dåligt. Men fort - det gick det. Och nyårsafton spenderades precis som julafton i Ystad. Vårt go-to-ställe när det vankas fest.
Killgänget i soffan. Alltid överskott på killar i alla sammanhang.
Småtjejerna höll dock ställningarna på sitt eget lilla vis. Genom att vara uppklädda och bråka om samma leksaker. Gulligt, ändå!
Och så den stora tjejen! Glad och förväntansfull över ett nytt år. Med tomtebloss skålade hon in det nya året i ösregn. Skånskt nyårsväder as its... worse!?
Jag och Erik skålade också in nyår. Erik var ju chaufför och skålade i alkoholfritt, men en skål är väl ändå en skål? Nu laddar vi för ett 2023 som kommer att bjuda på nya jobb för oss båda, en flytt och vem vet vad mer?!
På nyårsdagen var det ingen rast, ingen ro. Jag skulle upp och ta bild till passerkortet på mitt nya jobb, som börjar imorgon. Ett projekt jag har fördröjt länge nog. Det här får duga. Imorgon kör vi - hur osugen jag än må vara.
Julen 2022
Så kom julafton och barnen var förväntansfulla - minst sagt. Jag kämpade på som en liten tok in i det sista och stupade i säng närmare tvåsnåret på lillejul. Vad gör man inte? I elfte timmen fick vi även för oss att vi nog skulle ha julgran ändå. Fem minuter innan stängning högg Erik en gran på Plantagen. Var fanns julgransfoten då? Ingen vet. Fem minuter innan stängning högg jag den sista - svindyra - designjulgransfoten på Åhlens. Är det jul så är det.
På julaftonsmorgon. Livets andra jul och fortfarande något obekant med begreppen. Här med strumpan och dess innehåll.
Mellanbarnen framför den beryktade julgranen. Stor var den inte, men ändock en gran. Spänningen, precis som förväntningarna, var på topp.
Allt bestyr på lillejul betalade av sig; det blev både skinka och gröt till frukost på julaftonsmorgon. Här var jag RÄTT nöjd över allt jobb jag gjort kvällen innan. Det blev en jul ändå. Trots lägenheten.
Resten av julen gjorde jag inte många knop i matväg. Det gjorde däremot min syster, som hade julen hos sig. Inte mindre än sju kusiner räknar vi dem till nu. Sju and NOT counting.
Systrarnas årliga julbild. Med ett uppehåll för två pandemiår. Gissa om vi var taggade på att ta en ny bild!?
Inte nog med att tomten kom hela vägen till Ystad, när vi kom hem kom han även till Malmö. Och hade barnen verkligen varit så snälla att det stod i paritet till deras julklappar? Jag vet inte!
På juldagen andades vi ut och njöt av ledigheten. Jag tog mellanbarnen på bio, som sig så bör i mellandagarna. Ottos första bioupplevelse någonsin...
... som på kvällen följdes av hans första - och enda - vattkoppsupplevelse någonsin. Tajmingen var lysande.
Vattkoppor till trots åkte vi hela vägen till barnens farmor på annandagen. Det var längesedan vi var där hela familjen, och nej, jag har kanske inte varit drivande i att resan ska bli av heller. Men nu blev den det. Ett år till nästa gång?
Och sent omsider fick jag äntligen min älskade ris alá Malta. Anledningen till att jag står ut med julmat och firar jul över huvud taget. Som vanligt; julens absoluta höjdpunkt!
Julen står för dörren..
.. och jag har inte ens kommit halvvägs i allt jag skulle ha fixat. En ovanligt sjukdomstät december för hela familjen, toppas av festligheter, överlämning och massa jobb gör att jag ligger back på prick alla plan. Och imorgon är det julafton..
Men ska den som ger sig! Idag är jag - och fyra barn - lediga och jag ska köra hela slutspurten in i julkaklet. Sedan blir det väl soffläge resten av julhelgen.
Julavslutningarna är avklarade. Nu blir det stress för hela slanten!
