Working girl
Så var man tillbaka på jobbet igen och det känns som om jag aldrig varit borta. Efter en liten uppförsbacke förra veckan är jag nu inne i gamla hjulspår. Vad det känns som. Om mitt arbete bär frukt återstår att se, men jag har tre dagar kvar
av mitt sköna överlämningsarbete, sedan är det fullt ös. Igen.
Fördelen med att ha en hemmaman - förutom att middagen står på bordet klockan sex ibland - är att över huvud taget inte behöva bry sig om hämtning eller lämning. En sådan lyx! Jag önskar alla par lika delad föräldraledighet. Kanske inte så mycket för
lyxen att slippa hämta, lämna och stressa, som för jämlikheten i relationen och ökad förståelse. Men att ha en bra jämbördig relation är naturligtvis inte allas prioritet.
Jag lyckades knipa tillbaka min plats. Hade ju till och med lämnat en handkräm i hurtsen! Glad för det är jag när tiden för kyla och sprickor i händerna är här.
Och sedan; hem till detta lilla busfrö. Samt hans syskon. Jag känner mig redan som en bättre förälder när jag inte behöver stå för allt tjatande och gnatande dagarna i ändå. Och som en sämre förälder för att jag inte träffar barnen lika ofta som förr.
Den omöjliga ekvationen.
Golden Globes
Måndag i början av januari, tillika min första jobbdag på... länge! Min så kallade handledare är dock inte på plats, så jag scrollar mail och fräschar upp minnet på systemen, samtidigt som jag försöker njuta av lite egentid. Och kaffe. Svepte två koppar
hemma i morse och har nog hunnit med ytterligare tre koppar på kontoret. Får bli stopp efter denna.
Saker man hinner göra framför datorn på en icke-fullspäckad arbetsdag är ju att gå igenom internet. Och inte bara det gamla vanliga; sociala medier och lite nyheter, utan faktiskt läsa hela artiklar och besöka siter utöver de vanliga. Jag läste till exempel
hela blogginlägg idag för första gången i mannaminne. Samt insåg att Golden Globe-festligheterna gick av stapeln i natt. Vad passar då bättre än att göra en liten sammanfattning av mina favoriter? Ifall någon skulle bry sig. Just det, ingenting.
Julia Roberts skulle visserligen kunna klä sig i en sopsäck och ändå vara vackrast på festen, men hon strålar verkligen i den här Stella McCartney-kreationen. Kul med något annorlunda!
Emma Stone är aldrig fel. Kanske alltid det säkra före det osäkra (utom möjligtivs på förra årets Oscarsgala), men inte en röda mattan-miss
i sikte.
Inget glitter är dåligt glitter, och Keri Russell visar prov på att det uttrycket stämmer.
Lupita Nyong'o i en fantastisk axelbandslös klänning. Jag älskar den blåa färgen!
Den här Valentino-kreationen har alla rätt! Precis så som en galaklänning ska se ut. Djupt urringad rygg, vacker färg och långt släp. Fem av fem för Gemma Chan.
Och apropå släp och Valentino, har väl ingen missat prisvinnaren Lady Gagas klänning, som var så mycket mer än bara en klänning. En hyllning till Judy Garland och ett totalt ÄGANDE av röda mattan.
På det hela taget en ganska stark röd matta med mycket färg. Framför allt efter förra årets ställningstagande #timesup. Ett hedervärt projekt, som resulterade i att alla kvinnor var helt svartklädda på Golden Globes. Nu laddar
vi för Oscarsgalan och klänningsbonanzan därifrån. Vilka filmer som är nominerade? Jag har ingen aning.
Nyår
Så kom 2019. Ett nytt år, det sista för det här decenniet. Och vilket decennium! Tre barn, två jobbyten, giftemål och husköp. Årtiondet jag blev vuxen, skulle man väl kunna sammanfatta det med. Och trots att 2018 gick i 180 var det väl ändå ett helt
okej år. Kanske inte globalt eller ur ett miljöhänseende, men på det personliga planet. Vår familj utökades med lille Otto och jag lärde mig äntligen att njuta av mammaledigheten. Jag gick ner 19 kilo (efter att ha gått upp 20) och vi hade den varmaste
sommaren i mannaminne. Ett riksdagsval som resulterarde i just ingenting och en vit jul. Och nu ett nytt år.
Nyår firades lugnt hemma. Efter en månad fylld av sjukdomar, ombyggnationer, festligheter och en orolig bebis kändes det bäst. Jag fick fira med dem jag gillar allra bäst - trots att två av dem kastade in handduken redan innan tolvslaget.
Innan handdukarna kastades in var barnen festfina och poserade glatt.
Bäst från 2018. Otto - en liten festprisse.
Varmrätten - den enda rätt som fastnade på bild. Bergtungefilé, gömd under såsen.
Tolvslaget, med två favoriter.
