Vardagsrealism
Victor har utvecklat ett stort intresse för fotografering. Han knäpper ofta och gärna bilder. Helst med i-paden, där lite av skyddet täcker kameran. Väldigt
arty. Nedanstående bild togs i samband med middagen ikväll. Jag kallar den "vardagsrealism".
Inbodda
Nu har vi bott i vårt kära lilla hus i två månader och börjar så smått komma på plats. Det är dock en hel del som saknas fortfarande, men brist på såväl pengar som tid och inspiration sätter käppar i hjulet för ett fulländat hem.
Jag googlar febrilt runt på internet för att åtminstone hitta det sistnämnda; inspiration. Min senaste sökning är gardiner. Vi behöver verkligen gardiner. Men vilken sort? Och färg? Och ska de fästas i takskenor eller på gardinstänger? Listan på punkter kan göras oändlig. Om allt vill sig väl får vi upp gardiner innan jul. Eller påsk.
Om man ändå hade sådana här gardiner. Eller fönster.
Vårinspiration
Veckans första arbetsdag känner jag mig både trött och sliten och surfar därför planlöst runt för att få lite inspiration. Och vem inspirerar mer än Kate Moss!? Exakt såhär vill jag se ut i vår. Tröjan, jeansen, skärpet, håret. Vill kopiera allt rakt av. Tyvärr lättare sagt än gjort..
Hur snyggt!?!
On my mind
Efter ett snabbt besök på Valerie Aflalos blogg har jag inte kunnat släppa tanken på lugg. Och jag vet! Det är så dumt, så dumt. Finns det någon som har klippt lugg och inte ångrat sig? Kanske lika många som glömmer bort hur hemskt det är med en lugg på utväxt, eller bara att ha den över huvud taget. För är det någonting jag MÅSTE lära mig är det att inse att jag inte ska ha lugg.
Såhär ligger landet. Någon gång per år får jag för mig att jag bör klippa lugg. Jag funderar fram och tillbaka, vältrar mig i bilder och lösluggar och sedan - helt spontant - klipper jag ofta till den med en kökssax minuter innan jag ska iväg. Sedan följer dagar, veckor, ja månader, av att kamma, spraya, nåla och SPARA UT. Och samtidigt som jag fördömer min egen dumhet lovar och svär jag - dyrt och heligt - att aldrig mer klippa lugg.
Men tiden går. Och sedan dyker en bild likt nedan upp överallt. Återigen är det enda jag kan tänka på lugg. Kan jag bli lika snygg som Valerie i min lugg? Förmodligen inte. Nej, definitivt inte. Och det är detta jag måste lära mig att inse.
Kommer liten näsa och de vackra dragen på köpet? Eller skulle jag bara se ut som en fullkomlig idiot i denna frisyr? Förmodligen det sistnämnda...
Ready or not
Lutar onekligen åt ett not. Från och med nu blir väl väntan - tillika humöret - mer och mer outhärdligt.
It's time for Oscar
Jag lyckades sova mig igenom hela nattens festligheter i form av Oscarsgalan. När jag idag går snabbspolar sammanfattningarna ser det kanske ut som om jag inte missade så mycket trots allt. Mitt absoluta favoritmoment på hela Oscarsgalan är dock att kolla in röda mattan; kändisar, klänningar, hår och parkonstellationer. För att ta igen detta har jag gått igenom hundratals - tusentals? - bilder idag istället. Som vanligt en hel del fint, men ganska stor del fult också. Jag fastnade för två bilder på två par. Jennifer Garner och Ben Affleck - superparet som båda var supersnygga i Gucci. Och ett annat superpar - Helena Bonham Carter och Tim Burton - i en lite mer... hrm.. bohemisk stil.
Uttrycket "lika barn leka bäst" har aldrig känts mer applicerbart.
Lite firande
Lite firande blev det ändå. Vackra rosor och choklad. Precis som det ska vara!
En dag i kärlekens tecken
Jag brukar ju alltid spotta ur mig
ett inlägg eller
två på Alla Hjärtans Dag
varje år i den här bloggen. Så ock i år då. Men i år känner jag mig av någon anledning mindre taggad än någonsin. Den bästa presenten jag skulle kunna få just nu är en ledig eftermiddag och massvis med sömn. Och kanske en ros och en bit geisha på det.
Därför skippar vi som vanligt det storslagna firandet och nöjer oss med en järnrik middag i all enkelhet i hemmets lugna vrå och kanske ser (början av) en film efter det. Precis som jag vill ha det.
Samtidigt som man kan skratta bäst man vill åt detta uppdiktade fenomen som varje år får tusentals svenskar att gå bananas och plötsligt uppskatta sin älskade tycker jag att tanken med en dag i kärlekens tecken är rätt fin.
Hårinspiration
Om jag kunde ha vilken frisyr som helst skulle jag satsa på en lång page. Det finns få frisyrer jag tycker är snyggare än den långa pagen, men dessvärre är mitt hår helt ovilligt att sporta den looken. Så för egen del finns det alltså flera frisyrer som är snyggare. Typ alla.
Det känns dock som om jag aldrig får någon bukt med mitt hår - page eller ej. Så nu har jag varit lite proaktiv innan frisörbesöket och tagit fram lite inspirationsbilder. Vem vill inte ha ett sådant här svall? På mig skulle det nog vara hur fint som helst. Timmarna efter frisörbesöket. Sedan är vi förmodligen tillbaka på ruta ett igen.
Kan man köpa hela looken hos frisören?
Goda nyheter
Om de stämmer. Det går i alla fall i rätt riktning.
Det lackar mot jul..
.. och för min del är det sista arbetsdagen för i år. Hooray! Ibland är beordrad semester mycket välkommet!
I min iver att komma iväg till jobbet i morse rotade jag planlöst igenom min smyckeslåda och hittade de praktiskt taget oanvända örhängena som jag fick av Erik i födelsedagspresent. Och se så bra de matchar ringen från samma märke som jag fick förra året.
En natt med halsont och diverse kramper börjar dock ta ut sin rätt. Snart lämnar jag ett folktomt kontor och beger mig till Emporia för årets första julshopping. Vi får se hur länge jag står ut.
Tredje advent
December flyger fram och igår var det redan dags att tända tredje ljuset i staken. Jag brukar alltid tänka att jag i största möjliga mån ska försöka njuta av julmånaden och ta tillvara på så många julkänslor som möjligt innan det är dags för januari, oxveckorna och årets stora depression. Hur är det då möjligt när julen står för dörren om redan en vecka?
Så nu maxar jag allt! Tända ljus, tomtar, julmusik och röda kläder. Kanske till och med ett julbord kan få slinka ner innan doppardagen. Ingenting ska få komma emellan här inte.
1:a advent
Igår kånkade jag ner julpyntet och alla vinterjackor från vinden. Händelsevis sammanföll årets första snöflingor med årets första advent. Idag smällde jag upp ljusstakarna, kransarna och tomtarna innan jag valsade iväg på adventsfika i västra hamnen.
Dagar som dessa är jag väldigt glad åt att vi inte hoppade på ett lägenhetsköp i just västra hamnen. Förutom att det känns som att det ligger 100 mil bort är både kylan och vinden alldeles extra påtaglig där. Men adventsfikat var mysigt!
Nu har jag jobbat ikapp bokslutet och pyst i soffan till en Beckfilm. Jobb, jobb, jobb står på agendan för kommande vecka innan det bär av till New York! Glad första advent!
Julkänslor på ingång
Just det! Trots att jag redan i oktober tände första ljuset i staken för att kicka igång lite julmys i hemmet är det först nu som julkänslorna börjar ge sig till känna på riktigt. Stan är upplyst av stjärnor, lyktor och lampor och planen är att mitt hem inom kort ska bli detsamma. För att förstärka intrycket ytterligare har jag tagit hem diverse julalbum på Spotify som nu snurrar för fullt i mina hörlurar. De vanligtvis så irriterande ljuden i min omgivning stör mig inte längre. Jag har ju julmusiken och det är bara en tidsfråga innan julgranen kommer upp på torget utanför. Det tar dock inte slut där. Om två veckor befinner jag mig (förhoppningsvis) i New York och spanar in riktig julskyltning.
Jul jul, strålande jul!
Julskyltning och grancheck från förra årets New York-resa
Ljus i mitt hus!
När solen slocknar relativt tidig eftermiddag är det lätt att känna sig trött och lite nere när man kommer hem på kvällarna. Det enda jag vill i dessa mörka tider är att smälla upp adventsljusstakar och stjärnor i alla fönster, men jag vill ju heller inte bli klassad som den galna tanten som aldrig tar ner julgransbelysningen.
För att hålla ut så länge har jag blivit helt besatt av ljuslyktor. En i varje fönster. Minst. Gärna ett par på golvet också. Tyvärr (eller lyckligtvis) har jag en sambo som hindrar minst varannan ljuslykta jag försöker föra in i huset. Så nu har jag ändrat fokus. Nu vill jag ha ljusstakar istället. Vänskapsknuten, Slingan och Tre kulor. Alla från Svenskt Tenn. Ingen under 2 papp.
Vill du flytta in hos mig?
Plopp
Efter lunchen blev jag plötslig - och helt omotiverat - sugen på Plopp. En craving som satte in bara sådär. Vanligtvis gillar jag inte ens Plopp. Men med tanken väl i huvudet kan jag inte släppa den. Lyckligtvis ligger allt vad plånbok och pengar heter i tryggt förvar i hemmets lugna vrå. Så mina fantasier får fortgå. Dock börjar de spåra lite, då jag nu är inne på väpnat rån - antingen mot en kollega eller självaste Pressbyrån. Allt detta för en liten bit Plopp..
Mmm.. Be mine!
Ögonbrynsspecial
Jag har planlöst bläddrat igenom lite bilder på datorn och hoppade nästan till av förskräckelse när jag fann den översta i Photobooth. Den är tagen för ett drygt år sedan här hemma. Den sura uppsynen i all ära, men ÖGONBRYNEN. Vad hade hänt? Och jag kan inte minnas att jag har sparat ut dem heller, men lyckligtvis ser jag inte längre ut så. Ibland kan naturen spela en underbara spratt. Jag vet att jag har bjudit på många - stundtals mycket dåliga - egobilder på sistone, men detta är för jämförelsens skull.
Före och efter. Visst har väl mina ögonbryn ändrat sig till det bättre?
I badet
I badet med kaffe, bok, brasa och mobilt internet. Ventana Inn erbjuder verkligen ett smakprov av himmelriket.
Inspiration
Dagens inspiration hämtas från Charlotte Casiraghi på röda mattan i Cannes. Hur snyggt är inte detta? Precis såhär vill jag se ut till sommarens högtidliga fester och bröllop.
Besatt
Jag har blivit helt
besatt av Rumble. Det här påminner mig om mitt beteende med bubbles och wordfeud för något år sedan, fast ÄNNU VÄRRE. Och roligare.
Det enda jag kan tänka på är att fläta samman ord och vilka bokstäver jag ska få härnäst. Det kanske ligger i allas intresse att jag åker på semester nu. Spela mig trött på rumble och bete mig normalt på jobbet därefter. Rumble. Vilken grej!
