Mismatch

Efter ett snabbt besök på Valerie Aflalos blogg har jag inte kunnat släppa tanken på lugg. Och jag vet! Det är så dumt, så dumt. Finns det någon som har klippt lugg och inte ångrat sig? Kanske lika många som glömmer bort hur hemskt det är med en lugg på utväxt, eller bara att ha den över huvud taget. För är det någonting jag MÅSTE lära mig är det att inse att jag inte ska ha lugg.

 

Såhär ligger landet. Någon gång per år får jag för mig att jag bör klippa lugg. Jag funderar fram och tillbaka, vältrar mig i bilder och lösluggar och sedan - helt spontant - klipper jag ofta till den med en kökssax minuter innan jag ska iväg. Sedan följer dagar, veckor, ja månader, av att kamma, spraya, nåla och SPARA UT. Och samtidigt som jag fördömer min egen dumhet lovar och svär jag - dyrt och heligt - att aldrig mer klippa lugg.

 

Men tiden går. Och sedan dyker en bild likt nedan upp överallt. Återigen är det enda jag kan tänka på lugg. Kan jag bli lika snygg som Valerie i min lugg? Förmodligen inte. Nej, definitivt inte. Och det är detta jag måste lära mig att inse.