Mismatch

Jag brukar ju alltid spotta ur mig ett inlägg eller två på Alla Hjärtans Dag varje år i den här bloggen. Så ock i år då. Men i år känner jag mig av någon anledning mindre taggad än någonsin. Den bästa presenten jag skulle kunna få just nu är en ledig eftermiddag och massvis med sömn. Och kanske en ros och en bit geisha på det.

 

Därför skippar vi som vanligt det storslagna firandet och nöjer oss med en järnrik middag i all enkelhet i hemmets lugna vrå och kanske ser (början av) en film efter det. Precis som jag vill ha det.

 

Samtidigt som man kan skratta bäst man vill åt detta uppdiktade fenomen som varje år får tusentals svenskar att gå bananas och plötsligt uppskatta sin älskade tycker jag att tanken med en dag i kärlekens tecken är rätt fin.