Mismatch

Mitt förhållande till kaffe är oerhört okomplicerat. Jag älskar skiten. Men inte som förr om åren. När jag började jobba drack jag lätt åtta koppar på en dag. Slaskiga maskinpulvriga koppar, men ändå åtta. Tre på förmiddagen, tre på eftermiddagen och ett par däremellan. Sedan hände någonting. Idag nöjer jag mig med två, max tre (men då ska det vara en lång dag) koppar. Aldrig efter kl. 15.

Och nu. Jag, som alltid har stoltserat med att jag inte kan inleda en arbetsdag utan kaffe, har först nu, tre minuter i elva, hunnit få i mig dagens första kopp. Och kanske sista. Vad kommer härnäst? En kopp varm vatten efter maten och te till frukost? Huvaligen.