Hårnytt
Så var det ÄNTLIGEN dags för ett besök hos frisören. Jag tappar - i vanlig ordning tre månader efter en förlossning - hur mycket hår som helst, men det värsta var nog hårfärgen. Att kalla det gulaktigt var en underdrift. Fem månader och en varm
sommar har inte gjort underverk för mitt hår, kan jag lugnt påstå.
Gult, slitet och alldeles, alldeles fruktansvärt. Härifrån fanns det bara en väg att gå. Framför allt i trygga händer hos min fantastiska frisör.
En nöjd och nyfiken liten tjej sov sig igenom större delen av de tre (!!) timmarna, men när hon var vaken var hon snäll och lugn. Som tur var! Jag minns fortfarande hur Otto skrek sig igenom ett helt frisörbesök och jag var blöt av stressrelaterad svett
när jag gick därifrån.
Och så resultatet! Ett hår som gör sig lika bra till stickad tröja som till t-shirt! Nu har det dock åkt upp i en ful tofs i nacken och lär där förbli tills hårtappet avtar. OM det avtar…
Kommentarer
Trackback
