Sommaren är kort

På grund av en dum och långdragen förkylning som vara de i cirka två veckor, och en mindre smärtfri flytt på det, försvann juni i en rasande fart. Jag blir lika förvånad varje gång jag sneglar i kalendern och inser att det redan är juli. Förvånad och lite stressad. Vart tar sommaren vägen? Kommer jag att vakna upp en dag och inse att det är höst? Att sommaren - och strumpbyxefria kjoldagar - är över. 
 
Efter den här helvetesveckan är över ska jag börja njuta av sommaren. Gå lite tidigare från jobbet. Åka på små härliga utflykter. Dricka rosé och sola näsan. Springa barfota i gräset. Kanske ta ett dopp i det blå. Saker som hör sommaren till. Om vädret tillåter. Ständigt denna passus.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0