Nostalgiläsning
Det var sannerligen ett tag sedan jag besökte min forna favoritblogg Peace, Love and Capitalism. Kanske för att jag inte har tid (läs ork) att sätta mig in i författarens välfunna formuleringar och spetsfundiga ordalag när jag snabbsurfar mellan mailande och Excelarken, utan istället nöjer mig med bloggar där jag kort och gott kan titta på bilderna.
Idag hade jag dock lite tid över och tänkte att om jag hinner plöja ett par artiklar i Svenska Dagbladets nätutgåva hinner jag plöja ett par inlägg i en välskriven blogg. Vad jag då upptäckte var att bloggen har bytt portal och det kuliga, men kanske inte mest seriösa bloggnamnet för en riksdagsledamot, är nu bortbytt. Den nya bloggen är visserligen intressant, men mer riksdagsinriktad och mindre åsiktsintensiv.
Tur i oturen är väl att den gamla bloggen ligger kvar. Kanske inte högaktuella ämnen längre, men dock en intressant vinkling av diverse samhällsproblem med en personlig touch av åsikter. I mängder! Kanske något jag borde dra nytta av här?
9/11
En sorgens dag i historien. Tvillingtornen, Anna Lindh och Ronnie Peterson. Men det är inte enkom ledsamma händelser som skett denna dag. Idag släpptes även journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson fria från fängelset i Etiopien. Ett stort steg för det fria ordet. Nu är de äntligen på väg hem!
Någon pilsner och ett par bitar blåpärspaj starka. Och är det inte en snusprilla som döljer sig under Perssons överläpp?
Ögonbrynsspecial
Jag har planlöst bläddrat igenom lite bilder på datorn och hoppade nästan till av förskräckelse när jag fann den översta i Photobooth. Den är tagen för ett drygt år sedan här hemma. Den sura uppsynen i all ära, men ÖGONBRYNEN. Vad hade hänt? Och jag kan inte minnas att jag har sparat ut dem heller, men lyckligtvis ser jag inte längre ut så. Ibland kan naturen spela en underbara spratt. Jag vet att jag har bjudit på många - stundtals mycket dåliga - egobilder på sistone, men detta är för jämförelsens skull.
Före och efter. Visst har väl mina ögonbryn ändrat sig till det bättre?
En typiskt dålig dag
Idag var en sådan dag. Det mesta har gått emot mig. Mycket har känts jobbigt och jag har haft svårt att höra mig förstådd. Och allt har blivit fel. Middagen var inte god, tågen var inte i tid och mitt humör har toppat och dalat. Men mest dalat. Till dess att jag på kvällskvisten tog en varm dusch deluxe. Mina amerikanska inpackningar, ansiktsmasker och krämer åkte på.
Här står jag nu. Som en helt ny människa. Lugn, tillfreds och glansig i ansiktet. Låt oss avsluta dagen när den är på topp. Godnatt! Morgondagen kan bara bli bättre.
Sommar i P1
Trots att jag älskar sommarpratarna i P1 har jag varit förvånansvärt dålig på att lyssna på dem under sommaren. Mellan semestrar, sovmorgnar, solande och jobbande har det på något vis trillat mellan stolarna. När jag tidigare idag fick snilleblixten att jag faktiskt - under jobbtid dessa lugna dagar på kontoret - kan lyssna på dem på nätet var glädjen total. Kvart över tio på förmiddagen har jag redan avverkat ett par. Emma Wiklund, David Hellenius och nu Klara Zimmergren. Jag ler i mjugg och är nära gråten om vartannat. Fantastiska Klara. Öppenheten, humorn och allvaret i ett. Detta gäller även de andra, men framför allt Klara.
Plötsligt är det inte jobbigt att gå till jobbet. Jag varvar mitt arbete med sommarprat. Och jag har många, många kvar. Så fantastiskt. Tills telefonen ringer.
Gravida kvinnor
I veckan var jag ute och åt middag med en av mina gravida vänninor på lilla torg. Det var hur trevligt som helst, men det är någonting med gravida kvinnor som gör mig väldigt nervös. Såsom vissa människor är lätt fobiska mot barn är jag ställd mot gravida. De är ju så sköra. Jag är så rädd att jag ska ramla in i dem, råka bjuda dem på något de inte får äta eller yttra något som ska sätta hormonerna i rullning. Man vill ju inte gärna vara orsaken till ett hormonellt raseriutbrott.
Så. Vad frågar man till en gravid kvinna? Vad frågar man inte? Får man säga något om magen? Röra den? Inte röra den? Nej, jag vet inte. Kläm ut ungen och återkom efter det.
Så. Vad frågar man till en gravid kvinna? Vad frågar man inte? Får man säga något om magen? Röra den? Inte röra den? Nej, jag vet inte. Kläm ut ungen och återkom efter det.
Hur ska jag behandla dig? Tänk om jag ramlar!
Läskigt!
Igår kväll var jag ute och sprang en liten runda (med betoning på liten) i god tro runt Pildammsparken. Vad jag inte visste var att det bara minuter tidigare skett ett mord precis runt knuten. Inte så ovanligt för att vara Malmö, men den här gången befann jag mig precis i krokarna. Skytten verkade visserligen haft en bestämd måltavla, men det känns ändå läskigt. Mycket läskigt. Malmöpolisen, hoho? Dags att göra annat än att bötfälla cyklister?
Vid markeringen skedde mordet och jag befann mig i sträckan runt parken.
Skrämmande nära.
Faiblesse..
.. för alla typer av tvätt- och sköljmedel. Jag kan snutta och sniffa på nytvättat i evigheter. Och ungefär där tar all tvättrelaterad fascination slut för min del. Att backa tiden 50 år och ha en alldeles egen tvätterska - det vore något! Så kan jag komma in och lukta på det ihopvikta när allt är klart.
Sedan finns det naturligtvis saker jag ännu hellre gör. Just idag skulle jag kunna tänka mig att sova, till exempel. Ståendes om det så krävs.
Wrap me up in you!
Dagen börjar bra..
.. när rubriker som dessa är det första man ser. Bra Sverige!
Estelle
Jag får väl också sälla mig till mängden reaktionärer angående den nya arvsprinsessans namn. Estelle!? Hur tänkte de där? Är det bara hos mig som tankarna förs till Joeys kedjerökande agent i Vänner? Nej, jag tänkte väl det. Jag får nog citera Herman Lindqvist för första och sista gången här. Estelle låter som en nattklubbsdrottning. Milt uttryckt.
En annan Estelle
Lady Boss
Igår var jag på den efterlängtade föreställningen av Järnladyn - porträttet av Margaret Thatcher med en suverän Meryl Streep i huvudrollen. Mitt förhållande till Thatcher är mycket okomplicerat; hon har länge varit en av mina största förebilder, inte minst på grund av att hon lyckades vända hela Storbritanniens ekonomi och räddade Västeuropa undan kommunismen. Kort och gott var hon nödvändig för Storbritannien på den tiden. Den demonisering vänstervridna har gjort av Thatcher sedan hennes avgång är i mina ögon både orättvis och orättfärdig. Jag fann det därför extra spännande att se hur ett gäng Hollywoodsossar skulle tolka filmatiseringen.
Den kaxiga trots Margaret redan som ung uppvisar i filmen är imponerande, liksom hennes envishet och trofasthet. Trots detta lämnade filmen så mycket mer att önska. Mer om hennes politiska gärningar och mindre om ålderdomens vedermödor. Mer om hennes nationella och internationella framgångar och mindre hallucinerande romantiseringar av kärleken och saknaden av en framliden man. Mer fakta, mindre fiktion. Meryl Streep i rollen som Thathcher är däremot oklanderlig. Helt fantastisk, rent ut sagt. Precis som Thatcher i rollen som premiärminister. En kvinna före sin tid. En förespråkare och drivande kraft om sunda skatter, frihandel och arbetsmarknadens rörlighet. En järnlady av rang.
Den kaxiga trots Margaret redan som ung uppvisar i filmen är imponerande, liksom hennes envishet och trofasthet. Trots detta lämnade filmen så mycket mer att önska. Mer om hennes politiska gärningar och mindre om ålderdomens vedermödor. Mer om hennes nationella och internationella framgångar och mindre hallucinerande romantiseringar av kärleken och saknaden av en framliden man. Mer fakta, mindre fiktion. Meryl Streep i rollen som Thathcher är däremot oklanderlig. Helt fantastisk, rent ut sagt. Precis som Thatcher i rollen som premiärminister. En kvinna före sin tid. En förespråkare och drivande kraft om sunda skatter, frihandel och arbetsmarknadens rörlighet. En järnlady av rang.
Jag vill bli din hemmafru?
En ny - och helt ovetenskaplig - undersökning från familjeliv.se visar att unga kvinnor mest av allt drömmer om att bli hemmafruar. Proffstyckare förfasas över glamouriseringen, medan kristdemokraterna jublar över att unga kvinnor äntligen tycks veta vad de vill. Själv är jag inte förvånad. Det måste vara en motreaktion mot alla hårt arbetande 70-talister, som ska kombinera allt. Hämta barn, träna pilates, laga närodlat och vara styrelseproffs på en och samma gång. Ekvationen går inte riktigt ihop.
Tyvärr framstår ju inte alternativet som mer lockande och det får mig att undra hur frågorna formulerades. Vill du sakna egen inkomst? eller Vill du vara beroende av din partner för din dagliga försörjning? Förmodligen inte. För hemmafrulivet skiljer sig nog mycket från flärden i Desperate housewives. Tänk själv; Tristessen. Bristen på utmaningar. Ett liv utan innehåll och egenbestämmande. Barnpassning 24/7. En gullig dröm, men i verkligheten mer en återvändsgränd än en lösning.
Vad är då lösningen? Nanny? Deltidsjobb? Hemmaman? Jag är ett lika stort frågetecken som ni.
Tyvärr framstår ju inte alternativet som mer lockande och det får mig att undra hur frågorna formulerades. Vill du sakna egen inkomst? eller Vill du vara beroende av din partner för din dagliga försörjning? Förmodligen inte. För hemmafrulivet skiljer sig nog mycket från flärden i Desperate housewives. Tänk själv; Tristessen. Bristen på utmaningar. Ett liv utan innehåll och egenbestämmande. Barnpassning 24/7. En gullig dröm, men i verkligheten mer en återvändsgränd än en lösning.
Vad är då lösningen? Nanny? Deltidsjobb? Hemmaman? Jag är ett lika stort frågetecken som ni.
Juholt
Mannen, myten, mustaschen. Och protektionisten. Här följer ett uttalande från förra valet.
Betongsossen rör sig mot vänster. Dåligt för sossarna, bra för oss. Hoppas jag. Då stannar kanske mittenväljarna på Reinfelts planhalva."...tidigare var jag mer öppen för alternativa driftsformer inom omsorgerna, men ser nu att det bara blir en handfull internationella företag som tar över, inte i första hand en mängd lokala initiativ."
Super Mario Sosse
25-årsjubileum
Idag är det 25 år sedan Olof Palme mördades. Det är omöjligt att inte uppmärksamma detta. TV, radio och dagspressen har laddat med information senaste veckan. I dagens svd berättade folk på stan hur de mindes denna dag för 25 år sedan. Många var förtvivlade, ett flertal grät. Och visst var det en stor tragedi för Palmes familj, men var det verkligen det för någon annan?
Det finns ett par saker vi bör minnas när det gäller Palme. Han var en stor retoriker, men en usel politiker. Urusel, för att vara mer exakt. På bara ett fåtal år lyckades han förstöra det mesta som Sverige byggt upp efter kriget. Hans monumentala vänstervridning av det svenska samhället förändrade (läs försämrade) den svenska socialdemokratin. Om Palme hade fått fortsätta styra landet hade svenskar kanske fortfarande bara kunnat titta på statlig TV och haft sjuka marginalskatter samtidigt som LO med hjälp av löntagarfonder hade kontrollerat större delen av det svenska näringslivet.
Det var ett grymt brott Palme utsattes för, men det hjälper inte att glorifiera hans insatser som politiker och statsminister. De är och förblir något vi bör vara tacksamma över att klara oss utan.
Det finns ett par saker vi bör minnas när det gäller Palme. Han var en stor retoriker, men en usel politiker. Urusel, för att vara mer exakt. På bara ett fåtal år lyckades han förstöra det mesta som Sverige byggt upp efter kriget. Hans monumentala vänstervridning av det svenska samhället förändrade (läs försämrade) den svenska socialdemokratin. Om Palme hade fått fortsätta styra landet hade svenskar kanske fortfarande bara kunnat titta på statlig TV och haft sjuka marginalskatter samtidigt som LO med hjälp av löntagarfonder hade kontrollerat större delen av det svenska näringslivet.
Det var ett grymt brott Palme utsattes för, men det hjälper inte att glorifiera hans insatser som politiker och statsminister. De är och förblir något vi bör vara tacksamma över att klara oss utan.
40 000 miljarder SEK?
Dags att uppdatera mattekunskaperna? Som förutsett blev SD:s plats i riksdagen mycket riktigt ett skämt. Tyvärr fastnar skrattet i halsen när man inser att dessa människor faktiskt är med och fattar beslut för Sverige. Kanske Margareta Sandstedt skulle göra sig bättre på Forex än i riksdagen?
Systemet strikes again
Plötsligt går Systembolaget all in med TV-reklam i alla möjliga medier och budskapet är omissigenkänneligt. Systemmonopolet är ett bra system. Jag är, som bekant, skeptisk till statliga monopol i allmänhet och systembolagets i synnerhet. Är det rimligt att stå i en sovjetliknande brödkö för att få köpa en flaska vin? Och är det verkligen Systembolagets uppgift att opinionsbilda i egen sak?
För vad är det egentligen reklamen försöker säga oss? Att om alkohol skulle säljas på en fri marknad skulle människor köpa och konsumera ohanterliga mängder, vilket i sin tur skulle leda till fler alkoholskador i samhället? Och inte nog med att företagare framställs som onda och giriga, staten ska dessutom skydda människan från dessa. Genom regleringar. Och so far, so good. På Palmes tid. Men en borgerlig regering borde väl ändå veta bättre?
För vad är det egentligen reklamen försöker säga oss? Att om alkohol skulle säljas på en fri marknad skulle människor köpa och konsumera ohanterliga mängder, vilket i sin tur skulle leda till fler alkoholskador i samhället? Och inte nog med att företagare framställs som onda och giriga, staten ska dessutom skydda människan från dessa. Genom regleringar. Och so far, so good. På Palmes tid. Men en borgerlig regering borde väl ändå veta bättre?
Måndagstanke
Erik njuter något så fullkomligt av en snus efter maten. Det här är för övrigt något alla snusare jag känner har gemensamt. Njutningen. Det gör mig lite deprimerad. Jag vill också kunna känna sådan fullständig njutning över något. Stöna och stånka av ren och skär njutning. Efter varenda måltid. Men nej. Själv får jag nöja mig med lite vanligt välbehag av kaffe och kaka på maten.
Hur kan dessa bruna nikotinpåsar framkalla sådan njutning?
Civilkurage
Ingen har väl missat Laserturken. Han tar civilkurage till helt nya höjder. Och appropå det. Längesedan man hörde något från Lasermannen. Har Laserturken haffat honom eller har han bara mycket att göra på jobbet? Bokslut månne?
Vem vill bli laserturk skulle nog bli ett populärt fredagsnöje.
En lyckad skilsmässa
Det har väl inte undgått någon att den rödgröna röran bryter sitt samarbete. På tiden, tycker jag och hoppas att detta ska underlätta för vår sittande regering. Och oron över att SD ska ha en avgörande vågmästarroll försvinner kanske. Det här är väl ändå vad man kan kalla för en win-win-situation?
Hoppas att det här är den enda typen av rödgröna röror jag får smaka på i framtiden
Skjutbana
Hela Malmö verkar ha förvandlats till en skjutbana på senaste tiden. Lasermannen 2 härjar fritt och polisen har, inte helt otippat, inte den blekaste. Och det är klart. Om de inte ens kan lösa ett inbrott i en bil som finns dokumenterat på videoband, hur ska de då kunna ta sig an den här - något större - utmaningen?
Jag känner mig inte längre trygg på Malmös gator. Jag tycker nämligen att jag ser lite för etnisk ut för att kunna gå helt säker från en rasistisk vapengalning. Jag håller tummarna och hoppas på ett mirakel. Att polisen ska kunna lösa ett brott, that is.
Skjutningarna i Malmö det senaste året. Mysig stad, det här.
