Ljuset i tunneln
Januari tog äntligen slut och jag känner redan att våren närmar sig. Det är ljusare lite längre på eftermiddagarna, solen har visat upp sig och vetskapen om att den i särklass längsta och tristaste månaden på hela året är över gör en lite gladare.
I februari väntar sportlov, skidresa och.. ja, inte så mycket mer. Den är ju inte så lång.
Alice laddar redan upp med underställ; taggad till tänderna på att få dra till snön. Otto är glad att han får göra ett sällsynt besök på Alices rum.
Relationen där Otto har övertaget. Med Hedda kan han bestämma vilka leksaker hon får och inte får ha. I princip alla hamnar i kategori nummer 2.
Tjejen som växer lite varje dag. Galet!
Hon är ju nästan för stor för att bära med en arm.
Idag hade vi städerska och drog hem till mormor på lunch, fika och lek. Alla leksaker var Ottos, tydligen, men Hedda var glad ändå.
Någon som inte är glad är jag varje gång jag tankar. Okej att det kanske är lite otidsenligt med en dieselbil, men priserna just nu är ju helt galna. Ska alla behöva köpa nya bilar (med onedbrytbara batterier som går på el, som i sin tur kommer… ja varifrån?
Polsk kolkraft?), inte kunna bo på landsbygden eller driva företag beroende av bensindrivna fordon? Är detta spiken i kistan som gör att jag kommer rösta på KD i valet? OBS! Retorisk fråga, svara inte.
Kommentarer
Trackback
