Barndop
I söndags döptes äntligen lilla kusinen Amelie. Dryga 7 månader gammal och minst lika många pannor tung lyckades hon klämma sig i dopklänningen och bli en del av svenska kyrkan. Vi slängde på oss finkläderna, klämde in oss i bilen och hann faktiskt
vara på plats med god marginal innan kyrkklockorna började klämta.
Jag slapp bära korset denna gången och lämnade istället det ansvaret till nästa generation. Som kanske har en del kvar att lära, men allt som allt klarade uppdraget med bravur.
Framme vid dopfunten. Hela familjen och gudföräldrar samlade.
Otto förstod inte alls konceptet med att sitta still utan sprang mellan bänkraderna. Hela tiden med hatten på!
Amelie svidade snabbt om till sin mammas gamla klänning efter dopet. Här med mamma själv i egen hög person.
Och här är vi med vår mamma och de stackars mellanbarnen. Som det faktiskt inte är ett dugg synd om, i alla fall inte på den här bilden.
Här med de minsta i familjen, då även dopbarnets mamma har bytt om. Jag har tagit av mig solglasögon och ser ut som om jag precis har gått igenom sju svåra år. Vilket jag på sätt och vis har. Det har inte varit många pauser mellan graviditet, amning och småbarnsår
sedan 2012. Gissa om jag ska ta igen det senare. Med en hel del botox till min hjälp.
Kommentarer
Trackback
