Återtåget

Då var det dags. Igen. Kämpandet för att komma tillbaka till - kanske inte gamla, men NÅGRA - träningsrutiner. Igår sken solen samtidigt som det blåste en viss bris. Perfekt löpväder med andra ord och jag bestämde mig för att det var dags för årets första löptur. Att säga att jag sprang är inte bara en överdrift, utan även en skymf mot de som verkligen springer. Lufsa, är nog en bättre benämning på vad jag ägnade mig åt. Men jag gjorde det. I hela 3 kilometer. Hann flera gånger tänka hur tråkigt det är, men jisses så skönt det var efteråt. Så skönt att jag firade med två välförtjänta glas rött. Plus minus noll på kalorikontot då. Idag kan jag nästan inte gå.

(null)

Nu kan det väl egentligen bara gå bättre?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0