Sen sist
Vad har hänt sen sist? Så mycket, men samtidigt så lite. Jag kämpar på Pågen. Eller kämpar och kämpar; jag trivs riktigt bra och livet - liksom uppdraget - puttrar på. Högsommaren har äntligen nått Sverige, lagom till sommarlovet och midsommarafton (även
om illavarslande röster viskar om regn). Victor har haft skolavslutning och det har även varit avslutning på samtliga aktiviteter. Då drar sommaraktiviteterna snart igång. Främst för Victor. Varför satsa på andra barn än det äldsta?
Men det var längesedan jag skrev och jag ska försöka ge en recap i kronologisk ordning. Först ut: nationaldagen och underbara Bosjökloster. Trots att vädret lämnade en del att önska fanns där en hel del att göra; linbana, frigående gotlandsruss och fantastisk
natur. För att nämna några saker.
Linbanan och inuti en tusen år gammal ek.
Alice var modig och vågade klappa hästarna, medan Otto snarare fascinerades av alpackorna.
Efter ett långt uppehåll var det dags för ett efterlängtat och välkommet inslag av de tidigare så traditionsenliga tjejmiddagarna. Hoppas de är här för att stanna igen - Corona till trots.
Victors första skolavslutning! Inte alls som vanligt i och med pandemin, men ändå glad och stolt och inte alls medveten om något annat sätt att fira skolavslutning på. Nu är det fritids för hela slanten innan simskola, tennisskola och fotbollscamp tar
vid. Själv har jag nedräkning till konfirmationslägret. I tre veckor! Dock ett tag kvar till dess.
Kusin Wilhelm fyllde en hel hand och vi var där på kalas. Första kalaset på länge! Som tur var soligt och fint och jag slapp allt vad kindpussar heter. Inget ont som inte för något gott med sig!
Alice är redo för midsommar och om jag bara blir hälften så söt själv är jag nöjd!
Kommentarer
Trackback
