September
Idag är det första dagen i september och hösten borde vara här, eller åtminstone på väg. Istället upplever vi ett par alldeles för heta sensommardagar. Det är ingen normal värme som figurerat den senaste veckan, utan snarare en kvav åskvärme
i väntan på en åska som aldrig bryter ut. Nätterna är rent ut sagt vidriga. Dagarna utan AC likaså. Men jag får väl äta upp mina ord i sinom tid och få en kyla som heter duga.
Annars? Det rullar på. Jag jobbar min allra sista månad på nuvarande jobb och påbörjar imorgon mitt allra sista bokslut. Dock med en budget för 40 enheter som ska vara klar innan oktober tar vid så smekmånaden jag tänkte avsluta anställningen med
verkar utebli.
Barnens inskolningar är så gott som färdiga och imorgon börjar de riktiga veckorna. Frukost på förskolan och hela långa dagar för alla parter. För första gången i min inskolningskarriär känner jag ångest över att lämna en liten ettåring på förskolan.
Kanske för att det är sista barnet, kanske för att jag har glömt eller förträngt hur det var förr. Oavsett vilket blir det nog bra. Förr eller senare.
Alla tre på promenad. Ibland är de riktigt gulliga mot varandra. Ibland inte.
Alice har blivit stor och börjat gå på kalas även hon. Äntligen! Kerstin var först ut för terminen. Nu är det egna 5-årskalaset det enda Alice pratar om. Bara dryga sju månader kvar.
Otto har varit hos frisören. En mycket mindre traumatisk upplevelse än när Victor gick dit första gången. Och andra. Och tredje. Kort blev det och fin blev han. Även om jag kan sakna barret så växer det ju ut igen.
Och vi har börjat lunchträna tillsammans. Något som har varit helt omöjligt under föräldraledigheterna Två gånger måste ju klassas som en trend. Och nästa vecka blir det nya tag!
Kommentarer
Trackback
