Adventstid

Imorgon är det första december, tillika första advent. Man skulle väl kunna säga att november har slukats upp i något slags hav av sjukdomar för hela familjen. Efter Ottos astmaincident kräktes Victor en natt och därefter fick Otto en kraftig ögoninfektion, som höll i sig en dryg vecka. Efter det andades vi ut. Äntligen tillbaka till rutinerna med jobb, förskola och skola. Inga bråk om vem som har viktigast möten och inga paniksamtal till mormor på morgonen. Trodde vi. I torsdags natt kräktes Otto en gång och vi var tillbaka. Det blev dock inget mer av hans sjukdom, men igår kom kulmen. Crescendot. Jag, Erik och Victor blev alla magsjuka samma kväll och Otto fick diarré. Idag har hela familjen med andra ord varit helt sänkta. Eller vänta! Har vi glömt någon? Just det! Alice. Hon har än så länge inte drabbats alls och varit ett unikum av pigghet och jobbighet hela dagen. Jag - liksom hon - hoppas nästan att även hon ska trilla dit. Ju förr, desto bättre liksom. 

(null)

Imorgon är det första advent och då hoppas jag att vi ska ha tillräckligt med krafter för att orka med en sväng på julskyltningen. Fingers crossed för att faran är över. 

(null)

Som om inte allt detta var nog flög en kråka in i Eriks ansikte under en löptur. HUR är detta ens möjligt? Har någon någonsin hört talas om något liknande?

(null)

Jo! Den italienske modellen Fabio åkte bergochdalbana på ett gig, då en gås flög in i ansiktet på honom. Erik är i gott sällskap, med andra ord. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0