Mismatch

Idag invigde vi stranden. Det var dock inte fullt problemfritt. Nästan framme i Ljunghusen började bilen låta märkligt och när vi stannade till på en lastplats för båtar upptäckte vi en rejäl punktering på vänster framdäck (jag vet inte varför jag envisas med att skriva vi, jag sitter ju som bekant fast som ett smäck mellan två bilbarnstolar i baksätet. Något mindre graciöst än mitt in- och utträde ur bilen får man leta länge efter). Utan extradäck och alltför avancerade bilkunskaper ringde Erik bärgningen och medan jag och barnen strövade in till Ljunghusens pizzeria, där vi avnjöt hamburgare och glass, fick Erik förmånen att åka bärgningsbil till Vellinge och vänta i ett mindre livfullt industriområde. Men sedan! Sedan blev det - till barnens stora glädje - äntligen stranden. Victor var så glad att han till och med badade i det iskalla vattnet. Vi andra nöjde oss med att doppa tårna och lillebror var mest bara skeptisk (nej, han har inget namn än. 7 veckor till helgen). Nu är vi hemma och det är sand överallt. Strandens baksida. 

Lillebror på restaurang. Vaknade lagom tills vi kom fram och somnade i samma stund vi gick därifrån. 

Punktering kräver glass. Även om dessa två inte drabbades i alltför stor utsträckning.. 

Victor älskade stranden. Snart börjar nog tjatandet om att åka tillbaka.