Vobbelivobb

Idag vobbar jag, själv något medtagen av februaris virus, hemifrån med det barn som det går att vobba någorlunda med. Victor, alltså. Inte optimal timing med tanke på bokslut, men vad göra?
 
Blek och sliten har jag lyckats få till en provisorisk arbetsplats i sängen. Skönt tillbakalutad med datorn på en amningskudde knappar jag in statistik och analyserar resultat samtidigt som jag saknar mina stora dubbelskärmar. Sedan är det ju inte HELA VÄRLDEN att jag slapp stressa ut i sex minusgrader. Imorgon hoppas jag dock att både jag och Victor är på banan igen. 
 
(null)
 
Kanske en blommig fondvägg gjort sig bakom mig? Saker att fundera på istället för att jobba...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0