Rutiner

Augusti betyder rutiner. Dagen svalnar och jobbet börjar - för de allra flesta - igen. Tanken var att vi skulle tillbaka till våra rutiner redan förra veckan, men på grund av enorm hetta valde jag och barnen att åka till kusinerna i Ystad onsdag till fredag istället. Erik fick med andra ord obegränsat med tid över för jobb, träning, nöjen och bordsslipning. Tid som jag hoppas att han tog tillvara på på bästa möjliga sätt. Det kommer nämligen att dröja tills han får denna sällsynta egentid igen. 

I Ystad sken solen med inslag av regn- och blixtoväder. Vi hann dock med vad jag tror var sommarens sista stranddagar. Definitivt sommarens sista sanddagar. Blir det mer bad i år blir det brygga eller klippor. Det är ett löfte. Barnen älskade dock att få bada på östkusten och gräva i den fruktansvärda sanden. Jag uppskattade ett dopp, hur lite det än svalkade, men avskyr att ha sand överallt. I kläder, öron, hår, barnvagn och på bebis. Ja, överallt. 

(null)

Småkusinerna fick en ny chans att lära känna varandra. De tog den väl inte fullt ut. 

(null)

De stora kusinerna festade loss på Shuffle bar. Festis och chips. Vad mer kan man behöva? Vad mer kan man begära?

(null)

Jo, glass. Det kan man begära precis hela tiden. Funkar också hyfsat som muta. 

(null)
(null)

Som sagt; barnen uppskattade stranden. De uppskattade även att åma sig för kameran. 

(null)

Strand. Och sand. I mängder. Hälften följde med hem. 

Den här veckan är det slut på det roliga. Förskolan har börjat igen. Hela 15 timmar får barnen spendera där varje vecka augusti ut. Tack Malmö stad! Jag fattar ju att det finns en anledning till denna till synes orättvisa fördelning, men det gör det inte desto mindre tröttsamt att underhålla en treåring och en femåring två hela dagar och tre eftermiddagar per vecka. Dagens eftermiddag spenderades på Ikea. Eller, mest på buss till och från Ikea och jag får väl skylla mig själv. Men hem kom jag med syftet med resan, det vill säga en uppblåsbar dyna till barnstolen. Och alla barnen i behåll. 

(null)

Otto kan äntligen sitta upp! Ingen är gladare än Otto. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0