Mismatch

Så var man där. En fotbollsmorsa. Jag kan se mig skicka barnen på balett eller skjutsa dem till blockflöjtslektionerna, men har aldrig kunnat föreställa mig fotbollslivet. Förmodligen för att jag själv aldrig har spelat. Men Erik är fortfarnade krasslig så jag fick snällt ta med Victor till hans första fotbollsskola. Han var till en början skeptisk och jag likaså. Föreningslivet har aldrig tilltalat mig i någon högre grad. Efter en seg start verkade Victor dock gilla det och talar nu om fotbollen med värme. Så det är väl såhär det får bli. Jag ser inte längre en framtid med öronproppar på fiolkonserter utan snarare en framtid där livet planeras utifrån träningar och matcher, ungar som samåker och skador. Vem hade kunnat ana det?