Mismatch

Idag har jag suttit hemma och mailat och jobbat och haft mig. Ja, att maila är ju också att jobba, och i det sistnämnda får väl en snabbtvätt av lakan och ett par turer med dammsugaren räknas. Anledningen till att jag höll mig på "hemmakontoret" (ett ständigt hattande mellan soffa och köksbord) berodde både på att våra dörrhandtag på alla innerdörrar av oklar anledning skulle bytas ut någon gång under dagen OCH det fakturm att såväl värme som vatten idag var avstängt på kontoret. Jag var inte jättesugen på att sitta där och huttra, så jag höll mig dagen till ära hemma. Det är ju skönt att göra någon gång då och då, men jag saknar lite grand boosten av att faktiskt komma till jobbet. Få på lite smink och ordentliga kläder och känna sig som en människa. Nåväl det går fler tåg. 

 

Vad som mer skedde denna dag (ÄNNU mer?) är att solen har gassat från en klarblå himmel. Vårt redan så varma hus har varit ännu varmare och jag var full av förväntan när jag - via ICA - gav mig iväg för att hämta barnen. Utevistelsen blev dock en enorm besvikelse. Det blåste som det bara kan göra en marsdag i Skåne och temperaturerna hade näppeligen nått upp till det gradantal jag hade hoppats på. På väg hem från förskolan hade även solen hunnit gå i moln och jag undrade i mitt stilla sinne varför man egentligen utsätter sig för detta. Är två eventuella månader av sommarväder om året värt att gå och våndas i ett hemskt klimat i ett halvår? Men vart ska man ta vägen då? VART?