Mismatch

Med vetskapen om att jag var omåttligt trött på mitt jobb satte jag mig redan i somras och började slänga iväg nya jobbansökningar. Tyvärr började karusellen snurra lite fortare än vad jag tänkt mig och innan jag visste ordet av det satt jag med ett anställningsavtal i handen. Världens bästa jobb, eventuellt. Till priset att jag aldrig skulle få träffa min familj, ha 50 resdagar på ett år till praktiskt taget samma lön. Så nu har jag tackat nej till vad som var världens chans för mig. Karriärmässigt sett. Men. Family first. Och det måste finnas jobb som lättare går att kombinera med familjelivet. Eller?