Morgonhumör
Mitt morgonhumör beror i mångt och mycket på hur lätt eller svår Victors dagislämning är. Efter ett par tuffa morgnar, när vi kommit rusande direkt till frukosten och jag gått därifrån - svettig, med Victors snyftningar ekandes i huvudet - har resten av morgonen känts jobbig och stressig. När han däremot valsar in - glad som en lärka - och lekandes vinkar ett glatt hejdå, går även jag därifrån med ett strålande humör i bagaget.
Den här veckan lämnar jag Victor lite senare, vilket innebär att han äter frukost hemma. Resultatet har blivit mindre morgonstress och en leksugen liten grabb som utan problem springer in till sina små vänner. Den bästa typen av morgnar!
Kommentarer
Trackback
