Tvåårstrots

Jag trodde ju att Victor hade börjat trotsa redan i julas, men det var ingenting mot vad vi nu upplever dagligen. Minsta lilla motgång, varenda nej, varenda gång han inte får EXAKT som han vill bemöts vi med ljudliga vrål, gärna i kombination med krokodiltårar, slag och sparkar. På marken. Utbrotten i sig kan vara i upp till tio minuter och det är en väldigt upprörd liten kille som skakande i efterdyningarna av skrik och gråt delar ut ett välmåttat slag mot den han anser varit skyldig. Skulle en vuxen bete sig på detta sätt skulle hen sitta i fängelse, alternativt på hispan, för längesedan. Nu rör det sig om en tvååring, så då får vi dras med honom hemma istället. Jag hoppas innerligt att denna fas går över snarast. Eller åtminstone ändrar karaktär till det lite mildare slaget. 


Vardagsmat. Skrik och sparkar på gatan. Varför? Ingen som vet. Inte ens han själv förmodligen. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0