Gonatt!
Jag lyckades hålla mig vaken hela Poirot igenom igår, vilket jag fick betala priset för idag. Inte nog med att programmet håller på till midnatt, därefter låg jag vaken och var rädd för mördare en bra stund innan sömnen slog klorna i mig (ja, men detta är ju en blogg så jag måste använda mig av lite bloggspråk då och då).
Resultatet av min "all-nighter" har alltså blivit att jag redan nu har krupit till kojs och hoppas innerligt på en god natts sömn. Så varför utsätter jag mig för denna söndagskvällssyssla? Jo! Agatha Christies Poirot är för tillfället det enda program jag uppskattar på svensk TV. En riktigt hederlig deckare, precis som jag vill ha det. Tyvärr otillgänglig på alla moderna medier, utan måste ses i realtid. På TV. Och så får det bli.
En av anledningarna till att man inte kan annat än att älska Poirot.
Kommentarer
Trackback
