I bebisbubblan

Det här är ju ingen babyblogg, men så länge jag befinner mig i min lilla bubbla och allting kretsar kring att tillfredsställa den lilles behov kommer den att handla om det.

Det är svindlande att tänka att han för mindre än en vecka sedan fortfarande låg i min mage. Nu känns det ju som om han alltid har varit här och jag skulle inte vilja gå en dag utan honom. Tänk att man kan hysa så mycket kärlek för en människa man har känt så kort tid. Men så är det. Och trots en uppochnedvänd dygnsrytm är han underbar. Ett litet mirakel.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0