Mismatch

Jag hatar verkligen att ha jetlag. Jag får alltid för mig att jag - förutom en vrickad dygnsuppfattning - känner mig extra skör och sårbar just då.

Efter att ha maratonsovit igen alla missade flygplanstimmar i natt trodde jag att jag skulle vara tillbaka på banan, men icke. Inte nog med att jag lyckats se en hel film ikväll, nu har jag även lyssnat igenom otaliga podcasts i väntan på John Blund.

Skam den som ger sig! Jag har hundtals kvar. Någon måste väl vara alltför trist för att kunna hålla sig vaken till?