Revytajm
I lördags plussade jag på vuxenpoängen rejält, då vi besökte Robert Gustavssons 25-årsrevy på Amiralen i Malmö, samtidigt som vi sänkte medelåldern där markant. Jag, som halkade dit på ett bananskal tack vare ett återbud, har alltid älskat Roberts karaktärer i Killinggänget (främst tungviktarna I Manegen med Glenn Killing och Glenn Killing på Grand). På Amiralen kändes det som att en stor del av klientelet var den sortens människor som gillar Stefan & Krister och buskishumor och det var även "under-livremmet"-skämten som gick hem bäst och mest på den här revyn. För övrig publik, vill säga.
Bortsett från detta var showen både underhållande och rolig. Gratispoäng som Björn Ranelid (det är ju svårt att INTE kunna göra narr av honom) blandades med Tony Richardsson och allas vår Weiron i Ottan. Trots detta saknade jag några av mina absoluta favoritkaraktärer. Vem kissar inte på sig av skratt till Klorinmannen, broprotesteraren, Lena Ph, Katrin med blockflöjten eller - roligast av dem alla - nazisttanten?
"Man ska rösta på dem man tycker är bra!"
Tant Råbiff röstar
