On my own

De senaste dagarna som gräsänka har jag - betagen av att kunna ha full kontroll över såväl middagsvalet som fjärrkontrollen - intagit nästan alla måltider i soffan, med TV och dator som attribut. Det här är naturligtvis inte det optimala sättet att äta middag på, men betydligt roligare än att stirra på en tom vägg i köket. När så både TV-tablån och mitt surfande började falna plöjde jag, i brist på annat, några avsnitt av Modelljakten på kanal5play. Ekvationen är inte så komplicerad. Två personer åker ut i landet för att hitta Sveriges nästa modellöfte. En kandidat per stad går vidare till grand finale i Stockholm. Det var alltså inte den intrikata handlingen som lockade mig till att skriva om det här, utan snarare unga tjejers stil. Eller, brist på stil.

Visst, jag har också haft mindre lyckosamma modeår i min tonår, men jag kan inte minnas att vi såg ut som de här tjejerna. Det var en salig mischmasch av kortkorta shorts, skyhöga stilettos och minimala klänningar. Jag sitter och huttrar i polotröja och undrar bara försiktigt om de inte fryser. Vem deras ideal är. Och hur deras föräldrar låtit dem smita ut på det där sättet. Sedan minns jag min egen konfirmationsoutfit och storasysters magtröjor och tänker att det kanske inte är så mycket som har ändrats trots allt. Minnet är bra, men kort.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0