Ångesten..
.. jag känner inför en ny arbetsvecka i Stockholm. Obeskrivbar! Och egentligen totalt omotiverad, men det kan inte hjälpas. Känslan från förra årets flängande sitter onekligen i. Bara att se resväskan i hallen och inte bara få slänga upp den på vinden gör att det vänder sig i magen av obehag på mig. Konstigt? Ja. Men att bli uppbeordrad på obestämd tid känns inte helt hundra. Hur packar man då? För en dag eller fem? Och på tal om packning. Det är nog dags att ta itu med den där surdegen nu.
Kommentarer
Trackback
