Business as usual

Att jag aldrig lär mig. Att mina överordnade aldrig lär sig. Varje bokslut blir det samma stress med att få fram såväl siffror som analyser. Aldrig någon framförhållning, men jag antar att det är en del av charmen. Det värsta är att det helt enkelt inte finns utrymme för datorkrångel eller avvikande spontanrapporter till en tredje part. Vilket är exakt den sitsen jag hamnat i nu. Antar att det får bli ännu ett samtal till help desk. Och ännu en all-nighter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0